Engagemang, mångfald och integration. Om möjligheter och hinder ...

Den deliberativa demokratin
Kapitel 4 Läroplanspoesi och demokratifostran 89
Det är svårt att definiera demokratibegreppet, något som ett flertal
forskare 2 redan har konstaterat eftersom det handlar om ett mångsidigt
och mångtydigt begrepp som inrymmer en heterogen mängd innebörder,
definitioner och förhållningssätt. Något tillspetsat skulle man
kunna säga att det är ett mellanting mellan ”alla vet ungefär vad det
betyder” och ”ingen kan riktigt sätta fingret på det”. I Demokratiutredningens
betänkande (SOU 2000:1:21–22) presenteras ett antal
demokratiteorier, däribland den deliberativa. 3 Det sägs att alla demokratiteorierna
har viktiga finesser men utredarna argumenterar för en
deltagardemokrati med deliberativa värden som en modell för svensk
demokrati inför det nya seklet (Roth 2000:3; SOU 2000:1:23).
Presentationen i det här avsnittet har inte för avsikt att täcka hela
spektrumet av teoretiska ansatser om den deliberativa demokratin.
Tanken är snarare att den skall tjäna som inledning till debatten om
demokratimodellen i anknytning till skolans praktiska verksamhet.
När det idag talas om demokrati menas vanligtvis den liberala
demokratin utvecklad i en västlig sociokulturell miljö. Den baseras på
vissa värden (yttrande-, press-, och mötesfrihet, fria allmänna val)
kring vilka det råder en ganska stor enighet. Det ultimata målet med
en liberal demokrati är att förena individuella preferenser till ett
kollektivt val på ett så effektivt sätt som möjligt. (Loftager 2000:198;
Miller 1992:54–55; 2000:8). Vissa (t.ex. Macedo 1999:3) propagerar
för en deliberativ demokrati genom att vända sig mot en liberal demokratiuppfattning.
Betoningen på överläggning har sin föregångare i
antikens Grekland. Ända sedan dess betraktas överläggning som ett
sätt att forma viljan som föregår beslutsfattandet (Manin 1987:345).
Begreppet deliberativ demokrati myntades 1980 av Joseph M.
Bessette (1980:102–116) när han diskuterade den amerikanska konstitutionens
demokratiska principer. Idén om den deliberativa demokratin
upplever en renässans och betraktas idag som ett av de mest
inflytelserika och sofistikerade bidragen till demokratiteorin (Carter
2 Se t.ex. Agevall och Klasson 2000:12–14; Connolly 1993:10–12; Idlinge 2000:134–
136; Lundström 1999:52–53; Rothstein m.fl. 1995:9; SOU 1996:22:48; Tydén
1995:207–209.
3 Adjektiv deliberativ är användbart på svenska även om vissa föredrar överläggande.
Däremot finns det inget substantiv eller verb härledda från det engelska ordet deliberate.
Jag använder genomgående i texten substantivet överläggning och verbet
överlägga.