Engagemang, mångfald och integration. Om möjligheter och hinder ...

220 Mats Lundström
veta vad som är rätt och fel hur kan vi då veta att demokrati är den
rätta metoden för att fatta politiska beslut?
Tingsten påpekade med rätta att värderelativismen kan tas som
intäkt för antidemokratiska såväl som demokratiska idéer. 10 Anhängare
av auktoritära politiska system skulle också kunna åberopa värderelativismen
som stöd för sina idéer, vilket också var en slutsats som
vissa medlemmar i den s.k. Uppsalaskolan drog (Nordin 1983:119–
126).
Värderelativismen kan te sig tilltalande i ett mångkulturellt samhälle
eftersom den jämställer alla moraliska föreställningar som finns i
olika kulturer; ingen kan göra anspråk på att vara mer giltig än någon
annan. Det finns, enligt denna tolkning, inget skäl att hävda att exempelvis
västerländska moraluppfattningar är bättre än andra. Men om
man tolkar värderelativismen som en normativ tes leder den till en
kulturrelativism som tolererar alla kulturer och normer, d.v.s. till den
”nihilism” som dess kritiker anklagade den för (se Nordin 1983).
En normativ värderelativism återfinns inom en riktning i politisk
filosofi som kallas kommunitarianism. En av dess förgrundsgestalter,
Michael Walzer (1987), hävdar att rättvisa och moral i ett samhälle
måste överensstämma med ”shared understandings”, d.v.s. gemensamma
traditioner och föreställningar (se Barry 1991b:kap. 1. för en
kritik). Liberalismen och idén om mänskliga rättigheter betraktas som
en tradition bland andra och kan därför inte göra anspråk på universell
giltighet (MacIntyre 1988:326–327). Den har bara giltighet i länder
som USA och i Västeuropa (jfr Rorty 1997).
En del kommunitärer härleder, precis som Kelsen, en slags jämlikhetsprincip
ur värderelativismen. De hävdar att eftersom moralen är
kulturbunden så är alla kulturer lika mycket värda (Gray 1995; se
Barry 2001:265 för en diskussion). Detta argument påminner om
Kelsens idé om att politisk jämlikhet kan härledas ur tesen att ingen
har mer rätt än andra i moralfrågor.
Värderelativismen är dock ett logiskt ohållbart argument för både
idén om alla kulturers lika värde och för idén om politisk jämlikhet
mellan individer. Enligt värderelativismen kan man ju inte utgå från
några premisser som man tror är sanna när man argumenterar i värdefrågor,
vilket väl också gäller en argumentation för värdet av politiska
principer.
Strikt sett har inte värderelativismen några moraliska implikationer
alls eftersom den bara innebär att värdeutsagor skall tolkas som meningslösa
utsagor utan sanningsvärde.
10 Tingsten var dock själv anhängare av värderelativism (se Nordin 1983:187).