Engagemang, mångfald och integration. Om möjligheter och hinder ...

50 Magnus Dahlstedt
mikrofon, hur enskilda företrädare, ”bakom kulisserna”, uttryckte fördomsfulla,
ja rentav öppet främlingsfientliga känslostämningar.
Representationsfrågan var också föremål för livlig diskussion i
eftervalsdebatten, där den socialdemokratiska regeringen bland annat
kritiserades för att inte göra tillräckligt kraftfulla insatser för att förbättra
”invandrarrepresentationen”.
Ordförande för sju SSU-distrikt hävdade till exempel, i en gemensam
artikel, att det inom socialdemokratin finns ”en krets vänner och
kolleger som blockerar nya grupper och personer i politiken” och att
”människor med utländsk bakgrund fortfarande diskrimineras och inte
får samma möjlighet att bli politiker och förtroendevalda” (Wallén
m.fl. 2003). Argumentationen känns igen från senare års demokratidebatt,
där ”mångfald” varit en ledstjärna då representationsfrågan
diskuterats.
Hur står det då till med ”mångfalden” i svenskt partiliv?
Ett skiktat partiliv
En rad forskningsrapporter och offentliga utredningar har slagit fast
att andelen förtroendevalda med utländsk bakgrund är låg i svenska
beslutsfattande organ. 2 Vi finner mönster av underrepresentation utifrån
”härkomst” på samtliga nivåer av den politiska beslutsordningen.
Under 2002 utgjorde de utrikes födda 11,8 procent av den totala
svenska befolkningen. 3 Under samma år var andelen utrikes födda
ledamöter i kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige något mer
än hälften av den siffran, närmare bestämt 6,5 respektive 6,9 procent.
Som framgår av tabell 1 har representationen visserligen ökat något
över tid, men ökningen är tämligen blygsam och har skett från ett
synnerligen lågt utgångsläge. Andelen utrikes födda förtroendevalda
följer i någon mån den politiska församlingens status. Den är som
tabell 2 visar betydligt lägre i mer ”prestigefyllda” organ, exempelvis
2 Se bland annat Bäck och Soininen 1996; Rodrigo Blomqvist 1997; Khakee och
Johansson 2002; Svenska kommun- och landstingsförbundet 2000; USK 2001; SOU
2001:48.
3 Med ”utrikes född” avses de delar av befolkningen som är födda utrikes och har
invandrat till Sverige. Beteckningen ”personer med utländsk bakgrund” avser de delar
av befolkningen som själva har invandrat såväl som de som har minst en förälder som
har invandrat till landet. I de fall beteckningen ”invandrare” förekommer, används den
för att fånga ett mer vardagligt sätt att dela in befolkningen i vi och dem, ”svenskar”
och ”invandrare”. Begreppet sätts då inom citationstecken, för att markera det
problematiska i att oreflekterat dela in befolkningen i definitiva kategorier med givna
essenser.