Engagemang, mångfald och integration. Om möjligheter och hinder ...

230 Mats Lundström
komma fram till att högre lön är ett legitimt krav därför att det är skäligt.
På samma sätt bör medlemmar av kulturella minoriteter (eller
majoriteter) komma fram till att vissa krav är orimliga att driva därför
att andra hänsyn är viktigare. Grupper som kräver att få leva enligt
orimliga traditioner eller religiösa normer bör idealt sett kunna ge upp
dessa krav efter en diskussion där man kommit fram till att de inte är
moraliskt försvarbara (se Kelly 2002 för en diskussion).
Detta är naturligtvis högt ställda krav. Kan man verkligen förvänta
sig att människor med starka religiösa övertygelser skall ta hänsyn till
sekulära argument som har med allmänintresset att göra. För att ta ett
konkret exempel: Kan man förvänta sig att judar och muslimer skall
rösta för en lag som förbjuder rituell slakt (utan bedövning) därför att
en sekulär princip om djurskydd säger att djur bör besparas lidande?
Eller för att ta ett annat exempel: Kan man förvänta sig att Jehovas
vittnen skall acceptera en lag (och rösta för den) som säger att de lagförs
om de vägrar att låta sina barn få blodtransfusion vid livshotande
sjukdomar?
Enligt den kontraktualistiska synen på moral bör de ändra sig därför
att deras argumentation är ohållbar, inte därför att de hotas av
straff.
Dessa krav kan te sig orealistiska, men de är ändå nödvändiga att
ställa. Man bör, för att ta ett drastiskt exempel, kräva att anhängare av
s.k. hedersmord bör överge sin uppfattning och rösta för en lag som
förbjuder hedersmord. Det faktum att vissa anhängare av denna sedvänja
inte är beredda att ändra sig gör naturligtvis inte detta krav obefogat.
Det är uppenbart att det är moraliskt orimligt att acceptera
hedersmord, därför att den som kan drabbas av det har ett rimligt skäl
att kräva att det förbjuds (jfr exemplet med rökning ovan).
I vissa konflikter kan det vara mindre uppenbart att vissa normer
av kulturell eller religiös art är felaktiga. Men utgångspunkten är att
argument är viktigare än kulturella normer och att individers intressen
är viktigare än kulturers och religioners intressen.
Häri ligger kanske en av de svåraste utmaningarna i ett mångkulturellt
samhälle. Hur skall man få medborgare att distansera sig från sina
övertygelser och traditioner? Denna utmaning gäller såväl kulturella
minoriteter som kulturella majoriteter.