Engagemang, mångfald och integration. Om möjligheter och hinder ...

38 Ludvig Beckman
överskrider anslutningen till utlandssvenskarnas rätt att delta i riksdagsvalen
alla blockgränser. Även de partier som mest ihärdigt förespråkat
boenderöstningsprincipen har bedyrat att ”utlandssvenskarna
skall få behålla sin rösträtt” (se motioner: 1990/91:Sf627 [mp],
1994/95:Sf630 [mp]). Men fördunklas därmed inte de principiella
argumenten för att vidga rösträtten till de inom landet boende
utländska medborgarna?
Frågan om utlandssvenskarnas rösträtt hade debatterats under en
längre tid. 1967 hade rösträtt för dem införts, dock med vissa begränsningar.
Ett av villkoren var att den person som avflyttat skulle ha varit
folkbokförd i landet senast fem år före valdagen. En sådan tidsgräns
kunde synas motiverad utifrån samma resonemang som åberopats vid
införandet av en tidsgräns för de utländska medborgarnas kommunala
rösträtt. Om samhörighetskänslor anses avgörande, och om de infinner
sig först efter en viss tid, tycks det naturligt att samhörigheten med
landet också försvinner efter en tid.
Parallellen i resonemangen om tidsgränser undslapp emellertid
utredningen om utlandssvenskars rösträtt som slutförde sitt arbete
1975. Utredarna hävdade förvisso att utlandssvensken borde avkrävas
någon form av anknytning till landet. Men om en ansökan för att
införas i röstlängden blev ett villkor skulle rösträtten endast komma att
utnyttjas av dem med ”ett uttalat intresse för deltagande”. Därmed
skulle kravet på anknytning tillgodoses (SOU 1975:8:52). 17 Den dåvarande
regeringen följde dock inte utredarens förslag och beslöt att
behålla tidsgränsen (Prop. 1975/76:111). Först ett par år senare, när en
borgerlig regering tillträtt, genomdrevs utredarens förslag med följd
att tidsgränsen för utlandssvenskars rösträtt helt slopades. Dessutom
infördes, trots motstånd från socialdemokraterna och vänsterpartiet, ett
grundlagsskydd för utlandssvenskarnas rösträtt den 1 januari 1995
(KU 1992/93; KU 1994/95).
Men att boendet som princip för tilldelning av rösträtt endast fått
genomslag för de lokala valen har inte hindrat den så kallade hemvistprincipen
från att påverka andra delar av lagstiftningen (SOU
2000:106:297). Sociala rättigheter och förmåner är till exempel i ringa
utsträckning knutna till medborgarskapet. De kan istället åtnjutas av
alla som är varaktigt bosatta inom landet, landstinget eller kommunen.
Det är alltså endast i fråga om de politiska rättigheterna och, än mer, i
17 I en reservation till utredningen kritiserades dock förslaget att endast i begränsad
utsträckning erkänna rösträtten för invandrare samtidigt som utvandrare tillåts
”påverka utvecklingen i det gamla landet under ett helt liv ” (SOU 1975:8:74).