Engagemang, mångfald och integration. Om möjligheter och hinder ...

Kapitel 4 Läroplanspoesi och demokratifostran 91
Detsamma gäller för den deliberativa demokratins förverkligande –
alla medborgare skall ha tillträde till den politiska offentligheten med
tillerkänd rätt att delta i debatter som självständiga individer (Loftager
2000:215).
Demokratin kan göras mer substantiell och effektiv genom att
inkludera missgynnade kategorier av individer och grupper för vilka
de formella löftena om demokratisk jämlikhet egentligen bara döljer
deras uteslutning eller förtryck (Dryzek 2000:86). Demokratisering
kräver erkännande och inkludering av olika grupper i samhällets politiska
liv. Hur detta skulle kunna genomföras i praktiken finns tyvärr
inget enkelt recept för. Mot den bakgrunden, tar jag på mig i detta
bidrag, den mer begränsade uppgiften att granska om och hur en grupp
invandrarungdomar (vilka oftast i debatten framställs som ”missgynnade”
och ”utsatta” i det svenska samhället) utnyttjar de möjligheter
som skoldemokratin lämnar utrymme för.
Skolans demokratiska uppdrag
Styrdokument, kursplaner och andra lagar anger skolans uppgift att
hos barn och ungdomar förkovra demokratiska värderingar. Där slås
fast att alla elever, oavsett kön, etnicitet, socioekonomisk bakgrund
eller utbildningsväg, skall omfattas av skolans demokratiska fostran.
Det innebär att de är garanterade särskilda rättigheter i skolan. De har
till exempel rätt att få kunskaper om demokratiska värderingar, rätt till
ett reellt inflytande över de arbetssätt och arbetsformer man tillämpar i
skolan, och rätt att i överläggningar med lärare påverka undervisningens
innehåll och former. Det deliberativa demokratiska samtalet
har en framskjuten roll i skolans arbete med det demokratiska
uppdragets värdegrundsfrågor. 4
Skollagen stipulerar att ”utbildningen skall ge eleverna kunskaper
och färdigheter samt, i samarbete med hemmen, främja deras harmoniska
utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar”.
I samma paragraf står också att ”verksamheten i skolan skall
utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar”.
Alla ”som verkar inom skolan skall främja aktning för varje
människas egenvärde” (SFS 1985:1100:kap. 1, § 2). I Läroplanen för
de frivilliga skolformerna (bl.a. gymnasieskolan) är föreskrivet att det
inte räcker att undervisningen förmedlar ”kunskap om grundläggande
4 Begreppet värdegrund infördes under 1990-talet i Läroplanskommitténs betänkande
Skola för bildning (SOU 1992:94).