Engagemang, mångfald och integration. Om möjligheter och hinder ...

110 Mirzet Tursunovic
Sammanfattande kommentarer
Flera offentliga utredningar under 1990-talet behandlar elevinflytande
i skolan. 15 Ett stycke från Skolkommitténs delbetänkande (SOU
1996:22:199) får illustrera en pågående diskussion kring ett besvärligt
dilemma – elevinflytandet är så gott som obefintligt men eleverna
skall ha rätt till inflytande:
Vårt material visar klart elevernas svaga ställning i skolan, deras egna upplevelser
av maktlöshet och att inte bli tagna på allvar, och skolan svårigheter
att hitta vägar för att leva upp till skollagens och läroplanernas mål om elevinflytande.
... När det gäller elevinflytande finns det ingen valfrihet,
eleverna ska ha inflytande i skolan.
De föreskrivna reglerna kring lagstiftarens avsikter med elevinflytande
och skoldemokrati fungerar alltså ännu inte till fullo i skolans praktiska
verksamheter. Det är i och för sig ingen banbrytande upptäckt.
Det vet nog de flesta: beslutsfattarna, det vetenskapliga samfundet,
allmänheten, föräldrarna, eleverna och skolpersonal. Skoldemokrati är
ett väsentligt problem i vårt samhälle. Mina empiriska resultat, liksom
slutsatser från olika rapporter och utvärderingar under senare år,
vittnar om att utvecklingen inte har uppnått de mål som politiska
intentioner uttryckta i styrdokument anger, även om elevinflytandet
har ökat under 1990-talet. Det är angeläget, både ur ett rättsligt och
vetenskapligt perspektiv, att söka förklara den stora diskrepansen
mellan politiska visioner och deras genomförande i skolans praktiska
verksamhet. Den uppgiften faller emellertid utanför ramen för denna
uppsats.
En fungerande demokrati kräver att det som kommer medborgarna
till del från den administrativa processen stämmer med demokratiskt
fattade beslut. En förutsättning är att resurser, vilja och kunskaper som
är nödvändiga för genomförandet finns hos dem som skall se till att
beslut genomförs. Rothstein m.fl. (1995:112–113) tar upp flera
orsaker till avvikelser mellan avsikter och effekter. För det första kan
den organisation som ansvarar för genomförandet vara olämplig när
personalen inte kan, inte vill eller inte förstår hur beslut skall genomföras.
En annan orsak kan ligga i att själva policyn är motstridig,
obegriplig och därmed ett olämpligt medel för att uppnå en viss för-
15 T.ex. SOU 1996:22; SOU 1996:143; SOU 1997:107; SOU 1997:121.