Engagemang, mångfald och integration. Om möjligheter och hinder ...
Engagemang, mångfald och integration. Om möjligheter och hinder ...
Engagemang, mångfald och integration. Om möjligheter och hinder ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Kapitel 5 En välfärdsstat för alla? 127<br />
klienterna invandrat till ett nytt land (d.v.s. invandrarsituationen) i<br />
förgrunden för frontlinjebyråkraternas uppfattningar? Eller uppfattar<br />
frontlinjebyråkraterna invandrarklienterna som bärare av specifika<br />
kulturella attribut (d.v.s. kulturella faktorer)?<br />
För att uppfattningen skall kunna sägas utgå från invandrarsituationen<br />
krävs att de faktorer (oftast begränsningar) som lyfts fram av<br />
frontlinjebyråkraterna är ett resultat av att klienten har invandrat till ett<br />
nytt land, till exempel språk, utbildning <strong>och</strong> yrkeserfarenhet. Utgångspunkten<br />
är att faktorerna utgör exempel på meriter eller kunskaper<br />
som klienterna kan tillskansa sig med tiden, till exempel genom att<br />
delta i välfärdspolitiska program. De kulturella faktorerna handlar<br />
snarare om uppfattningar om klientens beteende <strong>och</strong> agerande, om<br />
grundläggande värderingar <strong>och</strong> inställning till livet, faktorer som är<br />
djupt förknippade med en individs identitet. Utifrån den <strong>integration</strong>spolitiska<br />
linjen utgör kulturella faktorerna exempel på förhållanden<br />
som den enskilda invandraren inte kan tvingas överge, medan faktorer<br />
som anknyter till invandrarsituationen kan sägas utgöra föremål för<br />
<strong>integration</strong>spolitiska åtgärder.<br />
Av primärt intresse för analysen är inte huruvida uppfattningarna<br />
kan tolkas som positiva eller negativa, utan istället om invandrarklienter<br />
betraktas som bärare av kollektiva kulturella egenskaper som<br />
ovan, vilket antas leda till en stereotyp uppfattning om invandrare som<br />
klienter. Stereotypifiering oavsett riktning (positiv eller negativ)<br />
resulterar i att frontlinjebyråkraten undgår att se den enskilda människan<br />
<strong>och</strong> hennes specifika behov <strong>och</strong> förutsättningar. 9<br />
Frontlinjebyråkraternas tillämpade myndighetsutövning med avseende<br />
på klienternas invandrarbakgrund utgör den andra delen av den<br />
empiriska analysen. Myndighetsutövningen kan baseras på ett arbetssätt<br />
som har sin uppkomst i att klienten är av invandrarbakgrund <strong>och</strong><br />
därmed anses vara i behov av särskilt stöd <strong>och</strong> hjälp som sträcker sig<br />
utanför myndighetsuppdraget (d.v.s. omhändertagande). Myndighetsutövningen<br />
kan även anta former av ett mottagande där frontlinjebyråkraten<br />
informerar <strong>och</strong> administrerar tjänster som invandrarklienten<br />
är i behov av <strong>och</strong> som ligger inom ramen för myndighetsuppdraget<br />
(d.v.s. mottagande).<br />
1990-talet står i fokus för undersökningen <strong>och</strong> således också de<br />
invandrare som blev föremål för <strong>integration</strong>spolitiken under denna<br />
period. Jag har lagt in en sorts indikator på invandrarnas<br />
etniska/kulturella bakgrund. Därmed kan jag kontrollera för huruvida<br />
9 Vi kan anta att negativa stereotypa uppfattningar påverkar myndighetsutövningen<br />
mer påtagligt än positiva.
Change language