Engagemang, mångfald och integration. Om möjligheter och hinder ...
Engagemang, mångfald och integration. Om möjligheter och hinder ...
Engagemang, mångfald och integration. Om möjligheter och hinder ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
178 Anna Jarstad<br />
denna klyfta, men ville inte införa kvotering: ”Jag är emot etnisk<br />
kvotering på arbetsmarknaden. Det är en missuppfattning att positiv<br />
särbehandling betyder kvotering […]. Vid positiv särbehandling kan<br />
det aldrig bli fråga om att anställa någon med otillräcklig kompetens<br />
[…]. Jag anser att det finns bättre verktyg än etnisk kvotering för att<br />
främja <strong>mångfald</strong> <strong>och</strong> förbättra invandrarnas <strong>möjligheter</strong> att ta del av<br />
arbetsmarknaden” (Sahlin 2000). Vissa debattörer anser att etnisk<br />
kvotering inte skulle minska utanförskapet, utan snarare ”bidra till en<br />
indelning av vår befolkning i etniska kategorier” (Sener 2000). Är det<br />
så att kvotering för oss ur askan i elden? Skulle kvotering av invandrare<br />
i Sverige främja eller hindra <strong>integration</strong>? Det är dessa frågor som<br />
det här kapitlet söker besvara.<br />
Citaten ovan speglar olika uppfattningar om vad som kan menas<br />
med kvotering av invandrare. Ofta är relationen mellan begreppen<br />
positiv särbehandling <strong>och</strong> kvotering oklar. I detta kapitel görs en distinktion<br />
mellan kvotering som ett instrument för positiv särbehandling<br />
<strong>och</strong> kvotering vid val till politiska organ. En skillnad mellan positiv<br />
särbehandling <strong>och</strong> politisk kvotering är att positiv särbehandling är en<br />
åtgärd riktad mot individen, medan politisk kvotering rör grupprepresentation.<br />
Enligt en vedertagen beskrivning är positiv särbehandling<br />
en metod för att komma till rätta med social snedrekrytering inom<br />
t.ex. utbildningsväsendet <strong>och</strong> arbetsmarknaden på grund av tidigare<br />
diskriminering. Detta kan ske antingen genom att skapa lika <strong>möjligheter</strong><br />
för alla individer genom t.ex. riktad annonsering till minoriteter<br />
eller stipendier till förfördelade grupper, eller genom att framhäva lika<br />
resultat genom t.ex. kvotering av minoriteter (Åsard 2000:15). Grupprepresentation<br />
innebär att gruppen väljer en person som företräder<br />
dess särintressen, i kontrast mot ideologisk åsiktsrepresentation<br />
(Kymlicka 1995:131–151).<br />
Min tolkning är att positiv särbehandling syftar till att utjämna<br />
skillnader mellan individer som beror på olika etnisk bakgrund. Etnisk<br />
tillhörighet betraktas då som ett osakligt skäl för diskriminering som<br />
positiv särbehandling söker kompensera. Kvotering i politiska organ<br />
betraktar jag som ett instrument som framhäver skillnader mellan<br />
olika grupper <strong>och</strong> ett uttryck för ståndpunkten att olika bakgrund delvis<br />
formar olika politisk identitet. Etnicitet ses då som en legitim<br />
grund för politisk mobilisering.<br />
Etnisk kvotering i parlamentet innebär i detta kapitel att ett visst<br />
antal platser före valet viks för representanter för en namngiven grupp<br />
som definieras utifrån minst en av de etniska markörerna religion,<br />
språk, kultur eller utseende. Metoden kan framstå som en enkel lösning<br />
för de länder där etniska grupper som permanent utestängs från
Change language