Engagemang, mångfald och integration. Om möjligheter och hinder ...

Kapitel 5 En välfärdsstat för alla? 131
vara inskrivna på arbetsförmedlingarna. I materialet framträder en
konflikt mellan arbetsförmedlare och socialsekreterare i uppfattningen
av vad det innebär att stå till arbetsmarknadens förfogande. Arbetsförmedlare
är kritiska till att socialsekreterare tvingar klienter, som
enligt arbetsförmedlare inte står till arbetsmarknadens förfogande, att
skriva in sig på arbetsförmedlingar, och även i vissa fall till att aktivt
söka arbete för att få rätt till försörjningsstöd.
Utbildnings- och yrkesbakgrunden utgör i många fall utgångspunkten
för myndighetsarbetet och den handlingsplan som ligger till
grund for det fortsatta utbytet. Intervjupersonerna pekar på praktiska
yrkesutbildningar som något typiskt för den bosniska invandrargruppen,
medan den fragmenterade skolgången i Somalia anses vara
orsaken till den låga utbildningsnivån hos somaliska invandrare. 15
Dessutom har somalier ofta arbetserfarenhet från yrkesområden som
är bortrationaliserade i Sverige.
En annan faktor som lyfts fram är det samhälle invandrarklienterna
kommer ifrån ur ett moderniseringsperspektiv. Frontlinjebyråkraterna
ser en skillnad mellan invandrarklienter som kommer från industrialiserade
samhällen, och de som kommer från så kallade utvecklingsländer.
Resonemanget knyts till både yrkesbakgrund, utbildningsnivå
och möjligheten att överföra (ekvivalera) en utbildning till svenska
förhållanden. 16
Intervjupersonerna menar att i de fall invandrarklienterna kommer
från ett utvecklingsland har de en begränsad kunskap om hur fort ett
modernt samhälle förändras och hur arbetsmarknaden fungerar i
Sverige. Återigen hänvisar frontlinjebyråkraterna till invandrarsituationen
som utmärkande för klienterna. Frontlinjebyråkraterna möter en
stark yrkesstolthet hos vissa invandrarklienter. Intervjupersonerna är
medvetna om hur betydelsefull yrkesidentiteten kan vara i den situation
som många invandrare befinner sig i. I vissa fall innebär dock
yrkesstoltheten ett problem, enligt intervjupersonerna, som menar att
en klient med stark yrkesstolthet i kombination med okunskap om hur
arbetsmarknaden i ett modernt samhälle fungerar och förändras är
mindre benägen att vidareutbilda sig eller välja en ny yrkesinriktning.
En annan skiljelinje i sammanhanget utgör de östeuropeiska
invandrargrupperna. Frontlinjebyråkraterna (arbetsförmedlarna) har
15 I realiteten skiljer sig inte de somaliska invandrarnas utbildningsnivå nämnvärt från
andra invandrargrupper, med undantag för de somaliska kvinnorna som har en lägre
utbildningsnivå (Integrationsverket 2001).
16 Frontlinjebyråkraterna är kritiska mot de svenska ekvivaleringskraven vid högre
utbildning. Ekvivaleringskraven leder till att invandrarklienter i många fall tvingas till
ny yrkesutbildning eller åtminstone en omfattande vidareutbildning eller omskolning.