Engagemang, mångfald och integration. Om möjligheter och hinder ...

96 Mirzet Tursunovic
om elever ser demokrati bara som form och inte som innehåll
(ibid.:24–27).
Hinder för demokratifostran enligt tidigare studier
Ett demokratiskt deltagande förutsätter kunskaper hos de individer
som skall utöva det. Det är ett nödvändigt men långt ifrån tillräckligt
villkor för demokratiska samtal. Ungdomsrådet genomförde en studie
där politiker, rektorer, lärare och elever tillfrågades om skolans
demokratiska värdegrund. Det visades att de flesta eleverna aldrig hört
talas om denna. Även de vuxnas svar visade sig vara svävande och
allmänna (Skolverket 2000c:57; Zackari och Modigh 2000:34). Utvecklingen
av elevernas demokratiska kompetens undergrävs eftersom
både skolpersonal och elever kan känna sig maktlösa. Informell makt
upplevs som viktig när formella organisationsstrukturer inte ger önskvärd
utdelning i upplevda möjligheter att påverka sin vardag
(Skolverket 2000c:37).
Arbetet med värdegrunden i gymnasieskolan försvåras dessutom
av att lärare inte hinner etablera fungerande relationer till sina elever.
Tiden upplevs som splittrad mellan många kurser ledda av olika lärare.
Många lärare i grundskolans senare årskurser och i synnerhet
gymnasielärare saknar tid för att utveckla personliga relationer till
eleverna. Därmed finns inget utrymme för samtal om värdegrundfrågor
(Skolverket 2000a:23–24; Skolverket 2000c:51). Lärarna nämner
flera hinder för elevinflytande: läromedlen, schemat och ämnessplittringen,
elevernas prestationsångest och en samhällsutveckling
som bidrar till en allt svagare känsla för demokrativärderingar
(Forsberg 1993:108–110). Skillnaderna mellan lärares och elevers
uppfattning av en gemensam situation beror på olika ”tolkningsbaser”.
Lärarna jämför det aktuella läget med hur det var när de själva gick i
skolan. Betraktar man elevinflytande på så sätt är det lätt att konstatera
att det säkerligen har förbättrats. Å andra sidan jämför eleverna nuläget
med egna föreställningar om hur elevinflytande borde vara i
praktiken (Mattsson och Svensson 1994:48).
Lärarförbundets sammanställning av en medlemsdiskussion visar
att 57 procent tycker att de inte kan påverka sin arbetssituation. Lika
många känner ingen eller liten arbetslust. Knappt 13 procent av dem
som svarat menar att de har ett verkligt inflytande över sin arbetssituation.
En fjärdedel anser att arbetet är positivt men att de sällan kan
påverka arbetsförhållandena (Lärarförbundet 2002). Det är alltså inte
bara eleverna utan även många lärare som upplever att deras inflyt-