Engagemang, mångfald och integration. Om möjligheter och hinder ...
Engagemang, mångfald och integration. Om möjligheter och hinder ...
Engagemang, mångfald och integration. Om möjligheter och hinder ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
94 Mirzet Tursunovic<br />
sitt demokratiska uppdrag handlar i slutändan om elevernas rättssäkerhet<br />
<strong>och</strong> om att fullfölja ett demokratiskt beslut. Trots detta brister<br />
insikterna om hur demokratin fungerar i praktiken <strong>och</strong> fler forskningsansatser<br />
är nödvändiga (Skolverket 2000c:19).<br />
Psykosocial miljö <strong>och</strong> elevinflytande<br />
Ett skäl till att lagen stipulerar elevinflytande är att det ingår i skolans<br />
uppgift att fostra demokratiska medborgare (SFS 1985:1100:kap. 5, §<br />
2; Prop. 1996/97:109:7). En god psykosocial skolmiljö är en oumbärlig<br />
förutsättning för elevinflytandet. Studier visar på att äldre elever<br />
i högre grad än yngre ofta tolkar <strong>och</strong> reflekterar över den fysiska<br />
skolmiljön. Stor betydelse tillmäts t.ex. fikahörnan där de kan umgås<br />
<strong>och</strong> utveckla idéer (Skantze 1995:13; Wallin 2000:23). 8 Att elevernas<br />
trivsel på skolan i hög grad påverkas av deras upplevda <strong>möjligheter</strong><br />
till inflytande visar en mängd rapporter. 9 Elever som inte trivs i skolan<br />
hävdar i mindre utsträckning än andra att de kan påverka skolaktiviteter<br />
samtidigt som de skulle vilja påverka mer (Skolverket 2000c:20).<br />
Såväl för elever som lärare har upplevda <strong>möjligheter</strong> till delaktighet<br />
<strong>och</strong> inflytande över skolans dagliga aktiviteter avgörande betydelse<br />
för att de skall kunna känna skolarbetet som meningsfullt (Wallin<br />
1997:61).<br />
Centrala styrdokument för gymnasieskolan belyser elevinflytandets<br />
olika aspekter. 10 Där talas om demokratisk fostran, personlig <strong>och</strong><br />
social utveckling, pedagogisk utveckling, individuell frihet <strong>och</strong> valfrihet,<br />
decentralisering, anpassning till arbetslivet (Mattsson <strong>och</strong><br />
8 ”Skolbyggnaden” är ett temanummer i KRUT (Kritisk utbildningstidskrift) med 16<br />
artiklar som helt ägnas åt skolmiljö både inomhus <strong>och</strong> på skolgården (KRUT 1995, nr<br />
77).<br />
9 I ett temanummer av KRUT behandlas i 15 artiklar elev- <strong>och</strong> föräldrainflytande<br />
(KRUT 1995, nr 79). Rudvall (1995:2–11) ger en historisk beskrivning av de efterkrigsutredningar<br />
som behandlar elev- <strong>och</strong> föräldrainflytande. Wiklund (1998:11–20)<br />
kartlägger utredningar <strong>och</strong> andra offentliga dokument på det nationella planet som<br />
styr skolverksamheten. Den studerade perioden sträcker sig från 1946 års<br />
skolkommissions slutbetänkande till förordningar från slutet av 1990-talet. Forsberg<br />
(1992:11–23) går igenom styrdokument som behandlar elevers delaktighet i skolverksamheten,<br />
från 1940-talets skolutredning till kommunala verksamhetsplaner från<br />
1990-talet, samt (Forsberg 2000:9–22) svensk forskning <strong>och</strong> utvärderingar om<br />
elevinflytande publicerade fram till år 2000. Selberg (2001:27–69) behandlar tidigare<br />
forskning kring elevers inflytande i skolan både på det nationella <strong>och</strong> på det<br />
internationella planet.<br />
10 Se t.ex. Wallin 2000:82; Wiklund 1998:38; Wingård 1991.
Change language