Engagemang, mångfald och integration. Om möjligheter och hinder ...

Kapitel 1 Engagemang, mångfald och integration – en introduktion 17
upplevas som svårforcerade hinder – en ytligt sett välkomnande inställning
avspeglar sig långt i från alltid när man går från ord till
handling i nomineringsprocesser.
Mirzet Tursunovic belyser i sitt kapitel situationen i en annan samhällsinstitution
som förväntas spela en viktig roll i demokratin. Det
handlar här om skolans uppdrag att förmedla kunskap till eleverna om
demokratiskt beslutsfattande, och ge eleverna förutsättningar att tilllämpa
demokratiska principer i det vardagliga skolarbetet. En berättigad
fråga är förstås i vilken mån detta ideal kan realiseras i praktiken.
Men särskilt intressant i detta sammanhang är också hur skolans roll
som demokratifostrare uppfattas av elever med utländsk bakgrund
som har erfarenheter från icke-demokratiska samhällssystem. Tursunovic
baserar sin analys på bosniska gymnasieungdomars konkreta
upplevelser av den svenska skolan. Genom samtalsintervjuer i fokusgrupper
framträder såväl positiva som negativa bilder. Vissa av ungdomarna
tycks ha såväl hög ”självtilltro” som hög ”systemtilltro”; de
anser sig tillräckligt kompetenta för att vara med och påverka och
upplever också att lärare i allmänhet är beredda att ta intryck. Andra
elever ger däremot snarast uttryck för en motsatt uppfattning.
Författaren noterar här en variation dels mellan olika enskilda skolor,
och dels mellan skolans skilda årskurser. Hans resultat tyder vidare på
att institutionaliserade former för elevinflytande, som idealt befrämjar
såväl motivation som färdigheter, har starkt begränsad räckvidd; de
uppfattas av eleverna stundtals snarast som ett spel för gallerierna.
Isabell Schierenbeck förmedlar i sin tur inblickar i hur den svenska
välfärdsstaten konkret kan gestalta sig för människor med utländsk
bakgrund. I fokus står här själva kvaliteten i det viktiga möte som sker
mellan institution och individ i form av myndighetskontakter. Som
Schierenbeck klargör kan kontakter mellan välfärdsstatens funktionärer
och klienter tänkas påverka förutsättningarna för demokratisk
delaktighet. I mötet med det offentliga förmedlas också omedvetna
budskap från det demokratiska systemets representanter. Hur myndighetsutövningen
i praktiken utformas kan därmed tänkas influera
klienternas syn på sin position i samhället och deras uppfattningar om
huruvida politiskt engagemang är meningsfullt. I Schierenbecks studie
fick handläggare, eller ”frontlinjebyråkrater”, på arbetsförmedlingar
och socialkontor besvara frågor om hur de arbetade med invandrade
klienter. Författaren finner att tjänstemännen i hög grad stereotypiserar
klienterna utifrån föreställningar om kulturella attribut; de tar
också på sig en slags omhändertagande och stundtals uppfostrande