Engagemang, mångfald och integration. Om möjligheter och hinder ...

196 Anna Jarstad
partiet. Sedan, under mer än femtio år, stödde alla inkvoterade maorier
det socialdemokratiska partiet. Från 1993 har de inkvoterade maorierna
haft olika partitillhörighet.
Etnisk kvotering kan leda till att även andra grupper i samhället
kräver särskild representation. Det kan uppstå en dominoeffekt av
etniska krav. I många länder är det kontroversiellt vilka grupper som
ska anses utgöra ursprungsbefolkningen eller statsbärande folk. En del
stater inhyser många etniska grupper, men ger bara en del av dem särskild
representation. I det nyzeeländska parlamentet inkvoteras endast
maorier. Skälet är att de utgör ursprungsbefolkningen. Idag har många
människor blandad härkomst. En del har uppenbara maoriska drag,
andra är blonda och blåögda, men identifierar sig ändå som maorier
och kan sin släkthistoria. Andra vet inte om att de har maoriskt påbrå
eftersom släkten har bytt namn för att assimileras och undkomma det
stigma som särskilt tidigare var förenat med den maoriska identiteten.
Ändå är det tämligen okontroversiellt att endast maorier har kvotplatser.
Inga organiserade aktioner för kvotering av andra grupper har
genomförts. Däremot avspeglar det nyzeeländska parlamentet i hög
grad samhällets mångfald genom partiernas val av kandidater. Där
finns ledamöter som framhåller sin asiatiska bakgrund eller sin sexuella
läggning. En person skriver t.ex. på sin hemsida att han är den
första transsexuella parlamentsledamoten i världen.
Nya Zeeland uppvisar en komplex kombination av segregation och
integration. Maorier och icke-maorier erkänner varandra som rättmätiga
partner i en gemensam stat. Tilliten mellan grupperna har ökat
och etniskt våld är ovanligt. Det är nu förenligt att samtidigt betrakta
sig som nyzeeländare och maorier. Den politiska processen inkluderar
båda grupper. Länge ignorerades dock maoriska frågor av de politiska
partierna på Nya Zeeland. Kvotering var endast en symbol för att
maorier är ett statsbärande folk. Först efter förändring av fördelningsprincipen
av parlamentsplatser och förändring av valsystemet har
maoriska frågor kommit att få genomslag i politiken. Nu har alla politiska
partier företrädare som framhäver sin maoriska bakgrund.
Extremistiska etniska krav är tämligen ovanliga. Den politiska integrationen
har således ökat. Detta har dock inte resulterat i utjämning av
sociala och ekonomiska skillnader. Den sociala integrationen har ökat
till följd av blandäktenskap. Samtidigt har separata institutioner vuxit
fram och allt fler väljer att registrera sig på den maoriska vallängden.
Vi kan konstatera att etnisk kvotering är ett svårt instrument att
hantera för att uppnå inomstatlig fred. Etnisk kvotering i sig är inte
tillräcklig för att etniskt delade samhällen ska uppnå demokrati i en
sammanhållen statsbildning. Felaktigt utformat eller med bristfällig