Engagemang, mångfald och integration. Om möjligheter och hinder ...

Kapitel 5 En välfärdsstat för alla? 141
Jag försöker prata med dom och se om de har några psykiska problem eller
om de har någon depression. Men jag brukar inte rota i det här. Jag kan inte
göra det. Jag försöker fokusera på jobbet och utbildningen och de här uppgifterna
men jag kan inte bara styra hela samtalet om de börjar prata om att de
är ensamma, de vill tillbaka, att de har mardrömmar. Jag kan inte stoppa det
och det vill jag inte heller. Även om jag inte kan hjälpa dem med jobb så kan
jag ju lyssna. Jag tänker att jag kan hjälpa dem att lätta på trycket. Så ibland
blir det för mig att jag bara lyssnar och pratar på det sättet men i princip så är
det inte mitt jobb. 37
Intervjupersonerna uttrycker sin medkänsla med klienterna och menar
att det minsta de kan göra, ”även om jag inte kan hjälpa dom”, är att
lyssna. En av intervjupersonerna menar att hon ”försöker prata med
dom och se om de har några psykiska problem”, detta trots att intervjupersonen
verkar införstådd med att detta knappast kan sägas ligga
inom ramen för hennes myndighetsuppdrag.
Myndighetsutövningen som förklaringsansats?
De myndigheter som står i fokus för undersökningen, arbetsförmedlingar
och socialkontor, är typiska exempel på situationsanpassade
myndigheter. Inom ramen för dessa myndigheter tillerkänns frontlinjebyråkraterna
ett betydande handlingsutrymme. Tidigare undersökningar
har visat att handlingsutrymmet i betydande utsträckning tas
i anspråk av frontlinjebyråkraterna. Frontlinjebyråkraterna väljer att i
stor utsträckning använda sig av handlingsutrymmet i relation till
regelverket, och de orienterar sig mot den enskilda individen snarare
än mot organisationens mål i sin myndighetsutövning (se t.ex.
Schierenbeck 2003).
Så långt gott – men genom att analysera frontlinjebyråkraternas
uppfattningar om klienter med invandrarbakgrund och deras myndighetsutövning
med avseende på invandrarklienterna förefaller resultatet
allt annat än oproblematiskt.
Undersökningen visar att invandrarklienternas så kallade kulturella
attribut och invandrarsituationen står i förgrunden för frontlinjebyråkraternas
uppfattningar. I kombination med en myndighetsutövning
där handlingsutrymmet i stor utsträckning tas i anspråk får frontlinjebyråkraternas
uppfattningar om invandrarklienterna som bärare av
37 Frontlinjebyråkrat citat 21.