Engagemang, mångfald och integration. Om möjligheter och hinder ...

Kapitel 4 Läroplanspoesi och demokratifostran 95
Svensson 1994:15–21; Svensson 1995:24). Skolkommittén beskriver
motiv för elevinflytande; som en mänsklig rättighet, en förutsättning
för lärande och som ett led i skolans demokratiuppdrag (SOU
1996:22:21).
Skolans demokratiuppdrag främjas av ett ökat elevinflytande, både
som ett mål och som ett medel. Utifrån studier av elevinflytande i
grundskolan hävdar Forsberg (1992:43) att drygt hälften av eleverna
anser att de vuxna på skolan endast bryr sig lite eller inte alls om elevernas
åsikter. Inom de flesta skolområden menar eleverna att de sällan
får vara med och bestämma. Den bilden förstärks ju äldre eleverna är.
Elevinflytande förutsätter delaktighet. Det gäller att med andra berörda
såväl skapa som att följa vissa ”regler”. Dystra resultat från studier
kring elevinflytande gör det möjligt att ställa frågan om skolan
huvudsakligen fostrar eleverna till kritiska demokratiska medborgare
eller till lydiga undersåtar (Forsberg 1992:64).
När elevinflytande förekommer sker det oftast formaliserat genom
klassråd och elevråd. Klassråden fungerar enligt en direkt demokratiprincip
medan elevråd är uppbyggda som en representativ demokrati
dit varje klass delegerar ett par representanter. Antagandet är att elever
skall få praktiska erfarenheter av båda principerna för demokratiutövande.
En dubbelhet har registrerats i elevernas relation till de
olika inflytandeformerna. Många menar att det är meningslöst att
använda någon av formerna samtidigt som nästan samtliga elever
anser att det är bra att ha klassråd. En möjlig förklaring, som Forsberg
(1993:105) lyfter fram, kan vara att klassråden inte i första hand
betraktas som ett organ för inflytande. De ses snarare som ett forum
för socialt umgänge och som ett tillfälle att uttrycka åsikter i en avslappnad
miljö utan de prestationskrav som annars karaktäriserar skolvardagen.
Läroplaner anger att det inte är tillräckligt att undervisningen förmedlar
kunskap om demokrati. Den skall också bedrivas i demokratiska
former som antas förbereda elever för ett aktivt deltagande i
samhällslivet. Skolans arbetssätt kan ses som demokratisk fostran i
praktiken, men det gäller då att skapa jämlika relationer. Trots att
elevinflytandet har ökat under 1990-talet uppger hälften av de äldre
grundskoleeleverna och gymnasieeleverna att de endast i liten utsträckning
kan påverka sin skolsituation (Skolverket 2000c:24–27).
Eleverna vill påverka mer av undervisningens innehåll, läromedel,
arbetssätt och vilka lärare de skall ha. Både grundskole- och gymnasieelever
anser att elevråd och klassråd har liten betydelse. Demokratins
värde urholkas och misstron mot den formella demokratin ökar