Engagemang, mångfald och integration. Om möjligheter och hinder ...

Kapitel 5 En välfärdsstat för alla? 129
klienterna. Det är framför allt de knappa språkkunskaperna, den låga
utbildningsnivån, de begränsade yrkeserfarenheterna, den psykiska
ohälsan och osäkerheten inför framtiden som frontlinjebyråkraterna
lyfter fram som utmärkande för klienternas invandrarsituation.
Språket bildar spontant utgångspunkten för den del av intervjun
som behandlar klienternas invandrarbakgrund och lyfts fram som en
av de avgörande faktorerna för en fungerande myndighetsutövning.
Frontlinjebyråkraterna hamnar under intervjuerna i tankegångar om
vad det innebär för handläggningen av ett ärende och kontakten med
klienten om den språkliga kommunikationen brister.
Språket är ett problem. Man kan aldrig veta säkert om klienten kan tillgodogöra
sig den information som den får. Det är inte mycket att göra åt det utan
man får nöta in det, eller ta in tolk eller… det är bara att fortsätta. 11
Vi kan titta på språket först. Det kan vara ett hinder naturligtvis men har man
då jobbat som jag, som utbildare med invandrare, så lär man sig prata med
kroppen och man kommer alltid fram till någonting. […] Det kan vara så att
vissa har varit inskrivna i sju, åtta år och har aldrig blivit riktigt förstådda har
jag märkt, och när jag har beställt tolk så har det kommit fram massa grejor.
[…] En massa missförstånd som lagras ovanpå varandra. Det är jätteviktigt
med språket. Att man kan kommunicera. 12
Enligt den första intervjupersonen utgör språket en ständig källa till
osäkerhet i förhållande till klienten. Intervjupersonen kan aldrig vara
säker på att klienten har förstått den information som förmedlats. Det
finns en känsla av uppgivenhet hos intervjupersonen som menar att
man kan upprepa informationen, ”nöta in” den, men att det i förlängningen
enbart handlar om att fortsätta arbetet trots språkproblematiken.
Den andra intervjupersonen menar att språket kan utgöra ett
hinder, men att hon inte upplever språket som ett stort problem efter år
av erfarenhet av att arbeta med invandrarklienter. Intervjupersonen
menar samtidigt dock att det förekommer fall där klienterna inte har
blivit förstådda efter år av kontakt med myndigheten, och att detta är
något som kommit fram först i samband med att tolk har kopplats in.
Språkfaktorn handlar således inte bara om att frontlinjebyråkraterna
har svårt att göra sig förstådda hos klienterna, utan minst lika
11 Frontlinjebyråkrat citat 1. Då föreliggande text är en förkortad och delvis omarbetad
version av en större undersökning har även resultatredovisningen förkortats. 15 av
de totalt 45 intervjuade frontlinjebyråkraterna kommer till tals i form av citat i texten
som följer. I vissa fall förekommer citat från samma frontlinjebyråkrat två gånger.
12 Frontlinjebyråkrat citat 2.