Engagemang, mångfald och integration. Om möjligheter och hinder ...

Kapitel 8 Engagemang och opartiskhet 213
och betecknar en viss fördelning av makt inom en politisk enhet
(Barry 1974:293; Bobbio 1993; se Lundström 2001a för en diskussion).
Det ligger i maktbegreppet att den som har makt kan använda
makten på det sätt som hon eller han önskar. Att bygga in ett krav på
goda beslut (enligt något kriterium) i demokratibegreppet försvårar en
tydlig diskussion om demokratins värde (Tingsten 1933:58; Tännsjö
1992:7–8).
Demokrati är inte, som Alf Ross (1946:347) uttryckte det, en
morallära, utan en rättsordning som ger medborgarna jämlika legala
resurser att påverka politiska beslut. Men vilka beslut som skall tas
föreskrivs inte av demokratibegreppet.
Låt mig citera en definition av ”demokratisk procedur” formulerad
av Brian Barry (1991a:25), där neutraliteten inför utfallen framhålls
tydligt:
By a democratic procedure I mean a method of determining the content of
laws (and other legally binding decisions) such as that the preferences of the
citizens have some formal connection with the outcome in which each counts
equally. That is to say, I reject the notion that one should build into ’democracy’
any constraints on the content of the outcomes produced, such as substantive
equality, respect for human rights, concern for the general welfare,
personal liberty, or the rule of law. The only exceptions (and these are significant)
are those required by democracy itself as a procedure.
Denna renodling av demokratibegreppet är inte uttryck för ett normativt
ställningstagande. Det är naturligtvis inte så att definitionen föreskriver
att jämlikhet, respekt för mänskliga rättigheter eller hänsyn till
den allmänna välfärden är moraliskt ovidkommande. Syftet är att
klargöra innebörden av demokratibegreppet – ett klargörande som gör
det möjligt att föra en diskussion om varför demokrati är bra eller
dåligt. En definition uttrycker en språkregel, inte en moralisk eller
politisk norm.
Barry för ungefär samma resonemang som Herbert Tingsten (1933,
1945). Demokrati handlar inte om innehållet i besluten eller en viss
samhällsstruktur utan om en teknik för att fatta beslut – en teknik som
fördelar politisk makt över en stat jämlikt (jfr Tingsten 1945:57). 5
5 Tingsten (1933:58), som inte var särskilt intresserad av definitioner, hävdar kort och
gott att ”[...] demokrati innebär en bestämd organisation av statsstyrelsen, en
organisation, i vilken regelmässiga och legalt obundna folkliga opinionsyttringar – i
praktiken huvudsakligen i form av val – äro centrala moment”.