Engagemang, mångfald och integration. Om möjligheter och hinder ...

98 Mirzet Tursunovic
forskaren själv tillhör den studerade gruppen. De menar att det är svårt
att vara förutsättningslös, neutral, att hålla distans och ge objektiva
beskrivningar. Delad etnisk kultur och i viss mån likartad uppväxtmiljö
kan försvåra en objektiv observation av informanternas
verklighet. Jag har under hela forskningsprocessen ägnat dessa
aspekter en stor uppmärksamhet. Min och mina informanters delade
etnisk-religiösa bakgrund har emellertid, enligt min mening, inte haft
någon negativ inverkan på studien. Snarare har det, vill jag hävda,
skapat ett ömsesidigt förtroende, ett tillåtande samtalsklimat vid intervjuer
och inte minst som en viktig bieffekt – stimulerat ungdomarnas
intresse för egna studier.
En enkätstudie 11 har fungerat som rekryteringsmekanism för deltagare
till fokusgruppsintervjuer. 12 Det empiriska materialet som redovisas
här kommer från fem gruppintervjuer med totalt arton bosniska
gymnasister genomförda under våren 2001 i ett grupprum på Sociologiska
institutionen i Göteborg. 13 En genomsnittlig sådan intervju
varade cirka en och en halv timma. Med dessa intervjuer var det
möjligt, till skillnad från i enkätstudien, att gå på djupet och samtala
med de intervjuade om ett antal frågeställningar som jag hade förberett.
I den redovisning som följer framkommer respondenternas erfarenheter
i relativt omfattande citat. Från min synvinkel sett har därigenom
utrymme skapats för alternativa tolkningar av den presenterade
empirin. Därmed inte sagt att jag avsäger mig mitt vetenskapliga
analysansvar, men jag har gått försiktigt fram. Denna försiktighet
bottnade till viss del i en osäkerhet inför att placera ungdomar i ett
11 Enkätstudien genomfördes vid årsskiftet 2000/01 med 76 bosniska gymnasister (41
tjejer, 35 killar) från åtta kommunala gymnasieskolor i Göteborg. En tredjedel (16
killar, 9 tjejer) uppgav att de kunde tänka sig att medverka i fokuserade samtal med
andra jämnåriga, d.v.s. ”att i en grupp med jämnåriga diskutera demokratifrågor”. En
del resultat från enkätstudien är tidigare publicerade (Tursunovic 2002a).
12 Ett statistiskt urval är inte nödvändigt för fokusgruppsintervjuer så länge inte några
generaliseringar eller systematiska jämförelser med andra grupper görs (Tursunovic
2002b).
13 Sudien som denna uppsats är en del av var mer omfattande. Här är det åtta tjejer
(Alma, Elvira, Meliha, Nerma, Sabina, Sedina, Senada, Suada) och åtta killar (Abid,
Dino, Esad, Ibro, Meho, Selmir, Sejo, Suljo) som kommer till tals. Samtliga namn är
givetvis fingerade. Transkriptionskonventioner är som följer: klammer visar överlappande
tal. - kort streck anger när en talare avbryts av en annan talare. =
ekvivalenstecknen visar att en talare fortsätter på samma tema. :: två kolon markerar
utsträckt ljud. … tre punkter markerar när ett ord eller en tankegång avbryts. Kursivering
markerar betonade ord. Nummer inom parantes anger paus i sekunder. (h)
visar när deltagarna skrattar.