Engagemang, mångfald och integration. Om möjligheter och hinder ...

Kapitel 1 Engagemang, mångfald och integration – en introduktion 15
Figur 1. Tänkt orsakskedja mellan strukturella/institutionella
förhållanden och politiskt deltagande.
Strukturella/
Institutionella
förhållanden
Resurser
Motivation
Rekryterande
nätverk
övergripande förutsättningar och politisk aktivitetsgrad. Det hypotetiska
sambandet kan tecknas grafiskt på det sätt som figur 1 visar.
I denna figur antas strukturella och institutionella förhållanden
kunna variera tvärs olika kategorier av individer, exempelvis mellan
invandrade och infödda svenskar. Denna variation antas vidare kunna
få effekter på individers politiska deltagande via dess påverkan på de
tre primära förklaringsfaktorerna resurser, motivation och rekryterande
nätverk. Därigenom kan modellen hjälpa oss att precisera hur
övergripande förutsättningar kan aktivera (eller passivisera) individer i
politiskt hänseende. En given strukturell egenskap – till exempel kvaliteten
på undervisningen i den skola man är elev – befrämjar
måhända individers möjligheter att utveckla politiskt värdefulla
kunskaper och färdigheter; en annan kan tänkas stimulera ett politiskt
intresse och bidra till ökad tilltro till den egna förmågan att kunna
påverka; en tredje underlättar kanske bildandet av nätverk i vilka
individer kan bli indragna i politisk verksamhet. Givetvis är också
kombinationer av dessa effekter tänkbara, och i realiteten förmodligen
också mer sannolika.
* * *
Politiskt
deltagande
De kapitel som följer behandlar frågeställningar som på olika sätt kan
relateras till den föreslagna teoretiska orsakskedjan. Med hjälp av
principiell argumentation utifrån normativ politisk teori och med stöd
i data från officiell statistik, offentliga publikationer, jämförande fallstudier,
observationer och samtalsintervjuer visar författarna hur