Engagemang, mångfald och integration. Om möjligheter och hinder ...

180 Anna Jarstad
val av boplats, skola, arbetsplats, pubar, supporterklubbar, politisk
tillhörighet och religiösa samfund bestäms då i hög grad av den
etniska identiteten. I sådana delade samhällen är etnicitet en realitet,
oavsett om denna identitet anses nedärvd eller är konstruerad av
sociala eller politiska skäl. Etnicitet är då inte bara den primära privata
identiteten utan har även politiserats. Det innebär att etniska skiljelinjer
färgar av sig på de flesta politiska spörsmål. Frågor om till
exempel fördelning av ekonomiska resurser, om infrastruktur och om
historieskrivning i skolans läroböcker ses i ljuset av vilken etnisk
grupp som gynnas. Politisk makt är en av de viktigaste tvistefrågorna.
I etniskt delade samhällen röstar människor på representanter för den
egna gruppen. Valresultaten blir en avspegling av de demografiska
förhållandena. Så länge den demografiska relationen består har den
förlorande gruppen inte någon chans att vinna majoriteten av rösterna.
Det ger incitament till etnisk rensning för att förändra demografin. Ett
annat alternativ för den etnopolitiska minoritetsgruppen är att bryta sig
ur och bilda en egen stat.
Demokratins dilemma i etniskt delade stater består således i att
etnopolitiska minoriteter permanent utestängs från politisk makt trots
att individens medborgerliga rättigheter uppfylls. Om de viktigaste
skiljelinjerna i samhället inte avspeglas på politiskt nivå är risken stor
att människor inte känner att politiken angår dem och vänder sig bort
från politiken. Detta hotar demokratin i etniskt delade samhällen på
två sätt. För det första riskerar demokratitanken att urholkas då en del
av folket permanent utestängs från representation i de beslutande
organen. För det andra hotas hela statsbildningen att brytas sönder av
inbördeskrig om etniskt mobiliserade grupper ser utbrytning som den
enda vägen till politisk makt.
Det är viktigt att påminna sig om att detta dilemma rör etniskt
delade stater. De flesta etniska grupper samexisterar i en fredlig nationell
gemenskap. Endast i ett fåtal länder är etnicitet politiserat, och
utav dessa är det få som inhyser grupper som är beredda att ta till
vapen för att uppnå sina krav. Ändå har etniskt definierade krav en
särställning bland politiska frågor eftersom etniska grupper kan utgöra
grund för en egen statsbildning. I detta avseende skiljer sig etnicitet
från kategorier baserade på klass eller kön.
Skäl för etnisk kvotering
Argumenten för garanterad inklusion av etniska grupper i beslutande
organ i etnisk delade samhällen kan sammanfattas i begreppen