Engagemang, mångfald och integration. Om möjligheter och hinder ...

2. Demokratin och debatten om de
utländska medborgarnas rösträtt
Ludvig Beckman
Alla demokratier begränsar rösträtten. Barn, utvecklingsstörda,
fängelseinterner och utländska medborgare saknar rösträtt i en
majoritet av världens demokratiska stater. 1 Andra grupper för vilka
rösträtten nu anses självklar erövrade den först långt efter det som
brukar betraktas som tidpunkten för demokratins genombrott.
Kvinnornas rösträtt dröjde, i vissa länder till slutet av det förra seklet.
I Sverige dröjde det till 1945 innan egen försörjningsförmåga avskaffades
som rösträttsstreck. Och det är först genom flera sänkningar
av rösträttsåldern som även ungdomar i allt större utsträckning
inkluderats i de röstberättigades krets. Därför är det naturligt att
andelen röstberättigade fortsätter att öka långt efter den “allmänna”
rösträttens införande. Vid det som betraktas som Sveriges första
demokratiska val 1921 var 56 procent av befolkningen röstberättigade.
1980 hade andelen stigit till 74 procent (Katz 1997:236–238). Det är
således befogat att tala om demokratiseringen av Sverige som en
process som fortgått under hela nittonhundratalet.
Utländska medborgare är de enda vuxna människor som lever i
Sverige och som samtidigt har en beskuren rösträtt. Många av dem har
permanent uppehållstillstånd och lever sedan lång tid i landet. I
Sverige bor närmare en halv miljon utländska medborgare vilket
Författaren vill tacka deltagarna i arbetsgruppen för politisk teori vid Statsvetenskapliga
institutionen, Uppsala universitet och Karl-Göran Algotsson för värdefulla
kommentarer på tidigare versioner av denna uppsats.
1 Sverige framstår vid en internationell jämförelse som tämligen unikt i att ge rösträtt
åt både fängelseinterner och utvecklingsstörda. Utvecklingsstörda fick i praktiken
rösträtt 1989 då omyndighetsinstitutet avskaffades. De rättsliga hindren för fängelseinterner
att rösta försvann redan 1936 även om det var först i och med en justering av
vallagen 1968 som fängelseinterner fick praktiska möjligheter att delta (tidigare hade
permission på valdagen krävts).