Engagemang, mångfald och integration. Om möjligheter och hinder ...
Engagemang, mångfald och integration. Om möjligheter och hinder ...
Engagemang, mångfald och integration. Om möjligheter och hinder ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
224 Mats Lundström<br />
Enligt Kants s.k. kategoriska imperativ bör man välja handlingar<br />
vars maxim kan upphöjas till allmän lag (Kant 1964:88). Grundtanken<br />
är att om jag väljer att handla på ett visst sätt i en viss situation så<br />
måste jag tillåta att alla andra får handla på samma sätt i samma situation.<br />
13<br />
Thomas Scanlon (1982, 1998) som är en viktig filosof i modern<br />
kontraktualism, har formulerat en liknande idé om vad som kännetecknar<br />
moraliska handlingar:<br />
An act is wrong if its performance under the circumstances would be disallowed<br />
by any system of rules for the general regulation of behaviour which<br />
no one could reasonably reject as a basis for informed, unforced general<br />
agreement.<br />
Scanlon (1982:110) anger här ett abstrakt kriterium på moraliskt<br />
riktiga (eller snarare oriktiga) handlingar, som gäller i alla samhällen<br />
<strong>och</strong> kulturer. Hans kriterium utesluter inte en kulturell variation av<br />
handlingsnormer, men den sätter gränser för variationen (jfr Barry<br />
1995:68).<br />
I sina senare arbeten influerades John Rawls (1995) delvis av<br />
Scanlons kontraktualism. Han hänvisar oftare till ett ”public reason” i<br />
en konkret politisk kontext, än till ett kontrakt bakom ”okunnighetens<br />
slöja”. I likhet med deliberativa demokrater tänker han sig att människor<br />
från olika värdegemenskaper kan enas om rimliga rättviseprinciper<br />
i ett offentligt politiskt samtal. Men förutsättningen är dels<br />
att man vill nå enighet, dels att man ålägger sig att argumentera enligt<br />
vissa principer.<br />
En nyckelterm i kontraktualismen är ’reasonable’. Termen anger<br />
ett kriterium på moralisk giltighet. Scanlon (1989) definierar<br />
”reasonable” i objektiva termer. Det finns, menar Scanlon, ett slags<br />
moralisk sanning som gäller oberoende av vad vi tror är moraliskt<br />
rimligt. En princip är moraliskt giltig om det inte finns (i objektiv<br />
mening) ett rimligt skäl att avvisa den. Men hur vet man vad som är<br />
rimligt?<br />
Svaret är att man bara kan gissa sig till vad som är rimligt, ungefär<br />
på samma sätt som man kan gissa sig till vetenskapliga sanningar (jfr<br />
Popper 1972). Det man kan göra är att konstruera procedurer <strong>och</strong><br />
13 Kants kategoriska imperativ innebär dock inte, som moralpsykologen Lawrence<br />
Kohlberg (1979) tycks mena, att man skall behandla alla människor enligt samma<br />
principer (se Barry 1995:kap. 10 för en diskussion).
Change language