Engagemang, mångfald och integration. Om möjligheter och hinder ...

Kapitel 7 Ur askan i elden? 199
orer som försvårar politiskt deltagande. Drygt en miljon av Sveriges
befolkning är födda i ett annat land än Sverige. 10 Det är en större andel
än i till exempel USA. En stor andel av de utrikes födda deltar inte i
det politiska livet i Sverige (jfr Dahlstedt, Dahlström och Möller, samt
Strömblad och Borevi i denna volym). För att utröna om kvotering
skulle kunna få positiva effekter på politisk integration skulle en
utredning av orsaken till utanförskapet krävas. Är det organisationen
av partier och styrelseskick som utestänger invandrare eller beror det
låga valdeltagandet på att nyanlända personer inte är intresserade av
de politiska sakfrågorna i Sverige? Ligger problemet i demokratins
möjlighet att fånga upp invandrares intressen eller är lågt valdeltagande
oproblematiskt för invandrarna själva? Om det är så att
flertalet av de som har invandrarbakgrund är politiskt intresserade,
men inte har några kanaler att påverka politiken är det ett allvarligt
demokratiskt problem. 11
Men även om det går att påvisa att invandrare utsätts för systematisk
diskriminering, måste detta skäl vägas mot de problem som kvotering
kan medföra. Dels rör problemen det praktiska genomförandet,
dels de negativa effekter som kvotering kan innebära. Om en politisk
åtgärd ska utformas för att möta detta problem måste först målgruppen
ringas in. Nyanlända invandrare är inte svenska medborgare och utestängs
därmed från rätten att rösta. Man kan hävda att detta problem
löses med tiden då de flesta som vill kan bli svenska medborgare. Men
redan här börjar utanförskapet: ska något göras för att förmå fler personer
att bli svenska medborgare? (Jfr Beckman i denna volym.) I
definitionen av målgruppen är tidsaspekten betydelsefull: hur länge
avgörs politiskt intresse av erfarenheten att ha invandrat? När upphör
man att vara invandrare? Ska även barn till personer födda utomlands
inkluderas i målgruppen? Och vem ska definiera målgruppen?
I fråga om invandrare blir representativitetsproblemet än mer problematiskt
än för etniska grupper i ett delat samhälle. I etniskt delade
samhällen har våld och polarisering minskat skillnaderna inom gruppen.
Det hindrar inte att det ofta råder stark splittring inom gruppen,
även om hur etniska frågor ska hanteras. En del föredrar att representeras
av någon som inte tillhör sin egen etniska grupp framför att representeras
av någon som tillhör en rivaliserande falang. Kategorin
invandrare är än mer heterogen. Det är tveksamt om erfarenheten av
10 Enligt Integrationsverkets statistik för år 2001 var 1 027 974 personer bosatta i
Sverige födda i ett annat land än Sverige (Integrationsverket 2003b).
11 Mycket tyder på att så är fallet. Se t.ex. Adman och Strömblad, 2000:38, som visar
att det politiska intresset i allmänhet är lika stort bland invandrade som bland infödda.