Engagemang, mångfald och integration. Om möjligheter och hinder ...

Kapitel 5 En välfärdsstat för alla? 125
Rothstein 1992:kap. 3). 5 Det finns ingen enkel lösning på de problem
som relationen mellan rättssäkerhet och individuella hänsynstagande
innebär. Istället kan man argumentera för att det finns en inneboende
motsättning mellan likabehandling och individuell hänsyn (Eriksen
2001:239).
Invandrare och frontlinjebyråkratier
I Sverige har under de senaste årtiondena välfärdskonsumenterna
kommit att utgöra en allt mer heterogen grupp. Det stora antalet flyktingar
och invandrare har i egenskap av nya samhällsmedborgare
kommit att ställa delvis nya krav på myndigheterna och deras personal
(Jonsson 1997; Kamali 2002; Soydan 1995). Förutom en rent språklig
barriär som försvårar mötet mellan frontlinjebyråkrat och klient har
många invandrare en komplex problembild med sig som grundas i
invandrarsituationens förutsättningar. 6 Flertalet av senare decenniers
invandrare kommer dessutom från samhällen och kulturer som
väsentligen skiljer sig från det samhälle de invandrar till. 7 Det faktum
att människor växer upp under olika förhållanden gör att de kommer
att skilja sig åt vad gäller förståelsen av omvärlden, vilket i sin tur kan
skapa svårigheter i kommunikationen mellan människor med olika
bakgrund (Allwood 2000:39). 8
De generella normer och värderingar som återfinns i ett samhälle
påverkar naturligtvis även frontlinjebyråkraterna (Kamali 2002:44;
Sunesson 1981:66). Människor bildar uppfattningar om andra människor
och bevarar dessa uppfattningar som generaliserade bilder. Det är
5 Även frontlinjebyråkraternas profession, det vill säga yrkesutbildning, kan ge legitimitet
åt myndighetsutövningen. I själva verket förekommer en kombination av olika
legitimitetsgrunder inom en och samma organisation.
6 Jag väljer att tala om invandrarsituation istället för invandrarskap. Invandrarskap ger
enligt mig en bild av en företeelse som i stort sätt är beständig och oföränderlig.
Istället så utmärks invandrarsituationen av att invandraren under en period av sitt liv
lever under särskilda förhållanden som har sin grund i den förändring det innebär att
invandra eller fly till ett nytt land och samhälle. Denna situation bör dock ses som
temporär.
7 Som människor tillhör vi inte en kultur utan ett antal kulturer som samverkar med
varandra och bildar vår kulturella bas. Det existerar till exempel inte en ”svensk kultur”
som delas av alla svenskar, utan flera kulturella traditioner är tillgängliga för en
individ samtidigt. En viktig del av en individs kulturella förståelse handlar om hur hon
uppfattar den större befolkningsgrupp som hon identifierar sig med (Allwood
2000:40–42). Samtidigt är det viktigt att poängtera att författarens bestämda uppfattning
är att kulturella identiteter bäst förstås som sociala konstruktioner.
8 Vi kan resonera på ett liknande sätt utifrån kön och klass.