Engagemang, mångfald och integration. Om möjligheter och hinder ...

128 Isabell Schierenbeck
invandrarens bakgrund i detta avseende har betydelse för hur han eller
hon uppfattas av frontlinjebyråkraten. Tanken är att invandrare som i
mindre utsträckning ”avviker” från den övriga befolkningen (kulturellt,
religiöst, etniskt, utseendemässigt) behandlas annorlunda än
invandrare som ”skiljer sig” i större utsträckning. Antagandet baseras
på en intuitiv förförståelse och erfarenhetsmässig utgångspunkt som
säger att individer som ”avviker” utseendemässigt från den övriga
befolkningen är särskilt utsatt (se även Carlgren 2002 samt Vogel,
Hjerm och Johansson 2002:150 för ett liknande resonemang). Jag har
därför koncentrerat undersökningen till två invandrargrupper: personer
från Somalia och före detta Jugoslavien (företrädesvis Bosnien-Herzegovina).
Medan de bosniska invandrarna antas ”avvika” mindre från
det nya samhälle de har invandrat till, ser kontexten något annorlunda
ut för de somaliska invandrarna. De somaliska invandrarna löper därmed
större risk att utsättas för ett mer eller mindre fördomsfullt
bemötande i mötet med det offentliga.
Myndigheterna har valts ut efter framför allt två principer. De skall
stå för en betydande del av invandrarnas kontakt med välfärdsstaten
och därmed vara de myndigheter som ansvarar för invandrares möjlighet
till delaktighet i det nya samhället. Integrationen anses allmänt
gå via arbetsmarknaden (Integrationsverket 2001:17). Att låta arbetsförmedlingar
och socialkontor (avdelningen för ekonomiskt bistånd)
utgöra de myndigheter som undersöks förefaller därför väl motiverat. I
valet av de enskilda kontoren har kontor där invandrare utgör en avsevärd
del av klientelet valts ut.
Materialet består av intervjuer med 45 frontlinjebyråkrater på sex
olika kontor. Efter cirka ett 10-tal intervjuer infann sig vad som i
metodologiska sammanhang brukar betecknas teoretisk mättnad. Inga
nya svarskategorier uppstod trots nya intervjuer, vilket enkelt uttryckt
kan sägas utgöra ett argument för möjlig generaliserbarhet utifrån
resultatet. 10
Invandrare som klienter
Vad gäller klienternas invandrarsituation är det tydligt att frontlinjebyråkraterna
ser den som en belastning som försvårar arbetet med
10 Det finns som jag ser det inte någon anledning att misstänka att de undersökta
kontoren skiljer sig från andra kontor runt om i landet. Denna uppfattning stöds av det
faktum att intervjupersonerna under intervjuerna har resonerat om andra kontors verksamheter,
men inte i något fall har kontorets verksamhet beskrivits i termer av att det
nämnvärt skulle avvika från övriga kontor inom ramen för samma myndighet.