Engagemang, mångfald och integration. Om möjligheter och hinder ...

126 Isabell Schierenbeck
viktigt att skilja frontlinjebyråkraternas bilder av invandrarklienter
från deras bilder av enskilda invandrare (Soydan 1995:34). Det är
framför allt de generaliserade bilderna av invandrarklienter som får
konsekvenser för myndighetsutövningen, det vill säga om frontlinjebyråkraten
har en uppfattning om att invandrarklienter generellt beter
sig på ett visst sätt, eller är föremål för en specifik uppsättning av värderingar
och föreställningar.
De generaliserade bilderna av invandrarklienter kan betraktas som
sociala konstruktioner (jfr Schneider och Ingram 1993, 1997:kap.5).
Konstruktionerna avser en specifik målgrupp som söker tillträde till
välfärdsstatens tjänster och omfattar kulturella attribut eller allmänna
föreställningar om gruppen (Schneider och Ingram 1993:334–338).
Konstruktionerna är normativa och värderande och porträtterar målgruppen
utifrån positiva eller negativa termer. Resultatet kan till
exempel bli att invandrarklienter riskerar att behandlas på ett stereotypt
sätt av myndigheterna (Eriksen 2001:196; Keiser och Soss
1998:1134). Vidare kan stereotypifieringen få som implikation att
ojämlika maktförhållanden mellan samhällsgrupper förstärks ytterligare
och utmanar samhällets demokratiska utgångspunkter (Schneider
och Ingram 1993, 1997:kap.5,7).
Jag menar att det är troligt att invandrarklienter har svårare att
hävda sin rätt i myndighetssammanhang då invandrarklientens resurser
i vissa fall är mer begränsade än vad fallet är för andra klienter. Det
är troligt att till exempel begränsad kunskap i det svenska språket (tal
och skrift) påverkar den omedelbara kommunikationen mellan
frontlinjebyråkrat och klient. Men även invandrarklientens begränsade
kunskap om det svenska samhällssystemet i stort, den majoritetskultur
samhället inbegriper och som frontlinjebyråkraterna verkar inom, samt
de rättigheter och skyldigheter man har som samhällsmedborgare kan
tänkas få genomslag i myndighetsutövningen. Utifrån detta sätt att se
kan det vara svårare för invandrarklienten att ge uttryck för och få sina
behov och önskemål hörsammade, vilket i förlängningen kan försvåra
myndighetsutövningen och äventyra det slutliga utfallet (Lindqvist
och Borell 1998:18).
Undersökningens avstamp
I följande studie riktas sökarljuset mot frontlinjebyråkraternas arbete
med invandrarklienter. Först undersöks frontlinjebyråkraternas uppfattningar
om invandrarklienterna, det vill säga vad utmärker klienter
med invandrarbakgrund. Står faktorer som har sitt ursprung i att