Engagemang, mångfald och integration. Om möjligheter och hinder ...

More documents

Recommendations

Info

86 Magnus Dahlstedt Wallén, Anna. m.fl. 2003. ”Persson hånar invandrarna.” Dagens Nyheter, 16 januari. van Dijk, Teun A. 1998. Ideology. London: Sage. Västerbottens-Kuriren 1998-02-04. ”Juan Fonseca satsar på personval.” Young, Iris Marion. 1990. Justice and the politics of difference. Princeton: Princeton University Press. Young, Iris Marion. 1997. ”Deferring group representation.” i Ian Shapiro och Will Kymlicka. red. Ethnicity and group rights. New York: New York University Press.
4. Läroplanspoesi och demokratifostran: Deliberativ demokrati och svensk gymnasieskola Mirzet Tursunovic Under de senaste åren har ett stort antal böcker, artiklar och utvärderingsrapporter publicerats, inte minst i Sverige, som på ett eller annat sätt berör bosniers erfarenheter av flyktingskapet. Skälen till detta intresse är välkända. Den internationella uppmärksamheten kan förklaras med den stora flyktingströmmen från Bosnien som fordrar bättre kunskaper om gruppen ifråga. För Sveriges del handlar det om en invandrargrupp som under nittiotalet kom att bli en av landets största. Trots åtta års fred i Bosnien har endast ett par procent av de drygt 60 000 Sverige-bosnierna återvänt till hemlandet. Detta faktum samt bosniers relativt sett goda anpassningsförmåga pekar på att det är en grupp som håller på att etablera sig här i landet. Mot den bakgrunden drar somliga slutsatsen att bosnierna är den grupp som kommer att dominera det svenska ”flykting- och invandrarfältet för åratal framöver” (Gustavsson och Svanberg 1995:13). Man menar också att bosniska ”för överskådlig framtid blir ett av de största minoritetsspråken i Sverige” (Sander 1998:8). Det finns dock väldigt lite publicerad forskning om bosniska ungdomars möten med den svenska skolan. 1 Skolans roll att fostra barn och ungdomar till demokratiska medborgare är närmast självklar i ett demokratiskt land som Sverige. Skolan är den samhällsinstitution som ålagts att lära nya generationer vissa färdigheter och värderingar kring demokratiska överläggningar, politiskt deltagande, föreningsmedlemskap, ledarskap och liknande. 1 En generell beteckning, ”den svenska skolan”, används genomgående i texten. Det betyder emellertid inte att den är oproblematisk med tanke på landets heterogena skolsystem (kommunalisering, skolpeng, friskolor, gymnasieskolors specialinriktningar etc.).
Page 1 and 2:
Engagemang, mångfald och integrati
Page 3 and 4:
Förord Integrationspolitiska maktu
Page 5:
Innehåll 1. Engagemang, mångfald
Page 8 and 9:
8 Per Strömblad och Karin Borevi o
Page 10 and 11:
10 Per Strömblad och Karin Borevi
Page 12 and 13:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
24 Ludvig Beckman motsvarar mer än
Page 26 and 27:
26 Ludvig Beckman av rösträtten k
Page 28 and 29:
28 Ludvig Beckman aktiebolag, skull
Page 30 and 31:
30 Ludvig Beckman till exempel vid
Page 32 and 33:
32 Ludvig Beckman Ömsesidigheten s
Page 34 and 35:
34 Ludvig Beckman att sedan, i det
Page 36 and 37: 36 Ludvig Beckman om medborgarskape
Page 38 and 39: 38 Ludvig Beckman överskrider ansl
Page 40 and 41: 40 Ludvig Beckman något motsägels
Page 42 and 43: 42 Ludvig Beckman Principer för r
Page 44 and 45: 44 Ludvig Beckman acceptera åtgär
Page 46 and 47: 46 Ludvig Beckman Lippke, Richard.
Page 49 and 50: 3. ”En av 1,8 miljoner!”: Röst
Page 51 and 52: Kapitel 3 ”En av 1,8 miljoner!”
Page 83 and 84: Referenser Kapitel 3 ”En av 1,8 m
Page 85: Kapitel 3 ”En av 1,8 miljoner!”
Page 89 and 90: Den deliberativa demokratin Kapitel
Page 91 and 92: Kapitel 4 Läroplanspoesi och demok
Page 119: Kapitel 4 Läroplanspoesi och demok
Page 122 and 123: 122 Isabell Schierenbeck Det som f
Page 124 and 125: 124 Isabell Schierenbeck nyckelpara
Page 126 and 127: 126 Isabell Schierenbeck viktigt at
Page 128 and 129: 128 Isabell Schierenbeck invandrare
Page 130 and 131: 130 Isabell Schierenbeck mycket om
Page 132 and 133: 132 Isabell Schierenbeck erfarenhet
Page 134 and 135: 134 Isabell Schierenbeck somaliska
Page 136 and 137:
136 Isabell Schierenbeck Man kan in
Page 138 and 139:
138 Isabell Schierenbeck förstärk
Page 140 and 141:
140 Isabell Schierenbeck Intervjupe
Page 142 and 143:
142 Isabell Schierenbeck kulturella
Page 144 and 145:
144 Isabell Schierenbeck Mötet med
Page 146 and 147:
146 Isabell Schierenbeck Kadhim, Ab
Page 149 and 150:
6. Statens väljarskola - strategin
Page 151 and 152:
Kapitel 6 Statens väljarskola 151
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Statens strategi för att öka vald
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
…och vad som kunde ha gjorts Kapi
Page 171 and 172:
Page 173 and 174:
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
7. Ur askan i elden? Om etnisk kvot
Page 179 and 180:
Kapitel 7 Ur askan i elden? 179 pol
Page 181 and 182:
Kapitel 7 Ur askan i elden? 181 avs
Page 183 and 184:
Kapitel 7 Ur askan i elden? 183 bil
Page 185 and 186:
Tabell 1. Forts. Stat Styrelseorgan
Page 187 and 188:
Kapitel 7 Ur askan i elden? 187 kan
Page 189 and 190:
Kapitel 7 Ur askan i elden? 189 att
Page 191 and 192:
Kapitel 7 Ur askan i elden? 191 han
Page 193 and 194:
Kapitel 7 Ur askan i elden? 193 mao
Page 195 and 196:
Kapitel 7 Ur askan i elden? 195 det
Page 197 and 198:
Kapitel 7 Ur askan i elden? 197 imp
Page 199 and 200:
Kapitel 7 Ur askan i elden? 199 ore
Page 201 and 202:
Kapitel 7 Ur askan i elden? 201 rö
Page 203 and 204:
Referenser Kapitel 7 Ur askan i eld
Page 205:
Kapitel 7 Ur askan i elden? 205 Sim
Page 208 and 209:
208 Mats Lundström Demokratin ger
Page 210 and 211:
210 Mats Lundström politiskt persp
Page 212 and 213:
212 Mats Lundström situation och l
Page 214 and 215:
214 Mats Lundström Ingen av dem h
Page 216 and 217:
216 Mats Lundström Detta gäller a
Page 218 and 219:
218 Mats Lundström för en översi
Page 220 and 221:
220 Mats Lundström veta vad som ä
Page 222 and 223:
222 Mats Lundström Tanken är snar
Page 224 and 225:
224 Mats Lundström Enligt Kants s.
Page 226 and 227:
226 Mats Lundström Tillkomsten av
Page 228 and 229:
228 Mats Lundström beslutet grunda
Page 230 and 231:
230 Mats Lundström komma fram till
Page 232 and 233:
232 Mats Lundström Men även i fr
Page 234 and 235:
234 Mats Lundström acceptera ett
Page 236 and 237:
236 Mats Lundström Avslutande komm
Page 238 and 239:
238 Mats Lundström också på olik
Page 240 and 241:
240 Mats Lundström Cohen, Joshua.
Page 242 and 243:
242 Mats Lundström Lundström, Mat
Page 244 and 245:
244 Mats Lundström Young, Iris Mar
Page 246 and 247:
246 Integrationspolitiska maktutred
Page 248 and 249:
37. Miljöbalkens sanktionssystem o
Page 250:
Kan vi räkna med de äldre? Bilaga
show all

Engagemang, mångfald och integration. Om möjligheter och hinder ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?