Engagemang, mångfald och integration. Om möjligheter och hinder ...

106 Mirzet Tursunovic
på hans skola är diskriminerade och att de inte kan påverka något just
för att de är invandrare. Hans uppfattning delas inte av Senada, som
anser att hon kan påverka i skolan, fast hon också är invandrare. Det
har också funnits elever som inte funnit det nödvändigt att förändra
nåt på skolan, vilket t.ex. Meliha ger uttryck för:
Senada: Jag kan påverka lektionerna, ämnet. Om man tycker liksom att nånting
inte stämmer, med undervisningen eller arbeten vi gör så kan jag liksom
säga. Ibland låter de eleverna ha egna lektioner. Då visar vi lärarna, så ville vi
att det skall gå till och de anpassar sig liksom mer efter. De ville att vi skall
lära oss på nåt intressant sätt. Och det är bättre sätt om vi gör det på vårt eget.
(6)
Meliha: = Jag vill inte påverka nåt. Det spelar ingen roll för mig.
Moderator: (till Ibro) Vad är det så du skulle vilja påverka?
Ibro: Hur skall jag säga…, lite mer…, att vi skall…, att vi invandrarna skall
bli också lika behandlade som de svenskarna. Till exempel när det gäller
redovisningar. På sista dag …, skulle man inte ha gjort det så hade man fått
IG. Så var det en invandrare, han hann inte göra klart sin redovisning så läraren
gav honom ett IG. Dagen därpå, så kom en svensk till läraren, det var hans
tur att redovisa den dagen. Han säger: ”Ja, jag kan inte idag så kan du vara
snäll och ge mig en dag till”, så gav läraren honom den da’n han behövde,
medans till denna invandrare, han sa: ”Nej, du får IG eftersom jag har sagt att
tid är tid och alla måste följa efter”, så det är sånt som jag vill kunna…, vad
heter det … påverka.
Demokratin i skolan: ”Jag tror inte det är hundraprocentig
demokrati.”
Många elever menar att skolan bör vara en demokratisk organisation
men att den inte är det i praktiken. Den typ av demokrati som finns på
de flesta skolor anser de inte fungera särskilt bra. Att använda ordet
demokrati i skolsammanhang ses av de här eleverna som ett sätt för de
vuxna att ”skryta” med hur bra och demokratiskt det är på svenska
skolor. Suljo menar att svenskarna bara ”pratar om demokrati för att
det skall kännas bättre… Svenskarna vill inte säga att de är nån diktatur
eller nåt som de andra. De bara klagar på alla länder”. Sejo tar
upp ett fall som han relaterar till skoldemokrati och undrar om demokratin
innebär att troende muslimska ungdomar inte får en lokal på
skolan där de kan be. Det är inte demokratiskt menar han: