53 MEGALITGRAVAR I EUROPA - 2 Mallen och MÃ¥len - Radio ...

Hessen – Westfalen
I norra Hessen och Westfalen, byggdes en särskild typ som inte var nära
besläktad med de andra typerna i Tyskland. Dessa Galeriegräber med
gavelhål har släktskap med sena megalitgravar i Bretagne och Normandie,
men också med snarlika megalitgravar av tidigt datum i Schweiz.
KAMMERLOSE HÜNENBETT eller långhög
De flesta långhögarna återfinns i Polen, men ett 80-tal är kända i norra
Tyskland, med tonvikt österut. Begreppen långhög och Hünenbetten kan
både avse en enskild typ och en del av en typ. Långhögarna som föregår
megalitgravarna kallas lokalt för Hünenbetten. Detta begrepp avser i första
hand, liksom begreppet långhög, det avlånga byggnadsverk som omger
kammaren. Precis som vissa megalitgravar kan ha en omfattande jordhög
med avlång form samt i flera fall en kantkedja av stenblock längs jordhögens
kant, kan just denna del av anläggningen benämnas hünenbett, i de
relativt fåtaliga fall som denna konstruktion även förekommer hos megalitgravarna.
Eftersom flera megalitgravar av den yngre typen i Nederländerna
har en avlång kantkedja, kallas även dessa lokalt för Hunebedden,
men med en annan stavning.
Långhögarna består antingen av en jordhög med rektangulär eller trapezoid
form eller en kantkedja bestående av liggande eller markfasta stenblock,
eller både en hög och en kantkedja. Gemensamt för dem är att de
alltid saknar kammare som byggts av större stenblock. Istället utgörs
gravkammaren ofta av en nedgrävning, med eller utan mindre stenblock,
vilka i förekommande fall alltid döljs under markytan. En eller fler gravrum
av detta slag per långhög, har placerats vid kortsidan och då alltid vid
den bredare kortsidan i de fall långhögen är trapezoid.
De allra flesta av långhögarna i Tyskland ligger i den östra delen och
kan ses som en utlöpare till den stora ansamlingen av långhögar i norra
Polen. Några av de längsta, oavsett om de saknar eller om de har en megalitisk
kammare, är 120-160 meter långa och i varje fall i Schleswig-Holstein
kan de ha förhöjd västgavel.
URDOLMEN eller urdös
De äldsta dösarna, urdös eller Urdolmen, framträdde omkring 3600 f.Kr.
Kännetecknande för dem är den lilla slutna kammaren som var byggd av
stora markfasta och kantställda stenblock. Ofta var den rektangulär i formen
och runt 2 meter i längd. Vid denna tid kunde den avlånga jordhögen
100