53 MEGALITGRAVAR I EUROPA - 2 Mallen och MÃ¥len - Radio ...

Boynedalens megalitgravar
Som visats ovan kan måtten och proportionerna på alla de tre stora megalitgravarna
i Boynedalen på Irland förklaras med ett längdmått som är
runt 27 meter. Detta mått kan också användas för att förklara avstånden
mellan de tre. Å ena sidan är riktningen sannolikt beroende av händelser
på himlavalvet, men å andra sidan är avståndet i sig sannolikt beroende av
en uppmätning där man använt just ett längdmått runt 27 meter.
Ifall man ritar upp en rektangel, vars sidor är orienterade exakt efter
de fyra väderstrecken, från gångmynningen på Newgrange och på ett sådant
sätt att Knowth placeras i hörnet på denna rektangel, får man måtten
40 x 30 längdenheter med den sträcka om 27 meter som kallas KG ovan.
Ifall man gör på motsvarande sätt österut, men låter rektangelns kortsida
skära tvärs genom de två kamrarna i Dowth, blir måtten på rektangeln 60
x 40 längdenheter.
Maes Howe och Gyllene snittet
Eftersom detta inte har publicerats tidigare krävs en närmare presentation.
Lösningen på hur man kan ha planerat Maes Howe är ganska enkel. Kammaren
och även gången har en form som även i höjd lättast kan förklaras
om man utgår från Gyllene snittet. De två geometriska figurer som fungerar
utmärkt ihop med Gyllene snittet är femhörningen och kvadraten,
varav den sistnämnda förekommer på ett mycket framträdande sätt i Maes
Howe. Om man sätter samman två rektanglar, båda med proportionerna
1 : 1,618… där de delvis överlagrar varandra för att få en exakt kvadrat,
med sidorna 1,618 … samt därtill placerar en likadan rektangel ovanpå
dessa exakt i mitten, får man en kvadrat som är uppdelad i fem delar
varav mittdelen har bredden 0,382… och de fyra andra är (0,618 … / 2)
breda. Talet 0,382… är detsamma som (0,618… x 0,618…). Denna oregelbundet
uppdelade kvadrat förklarar de inskjutande hörnens storlek.
Om man därefter ritar upp en ny kvadrat inuti den föregående, utifrån
den föregående uppdelningen, med sidlängderna (0,618… + 0,382… =
1) och därefter ritar upp tre nya kvadrater som ansluter till den första,
sida vid sida, förklarar man relativt väl sidorummen eller bikamrarnas
placering. Mot gången däremot placerar man istället två rektanglar efter
varandra, vardera med längden 1,618… varpå de når fram till gångens
yttersta tvärställda väggstenar.
I höjdled finns också överensstämmelser. Den övre kanten på kammaröppningen
och på sektionernas små öppningar motsvarar 0,618… och
de fyra höga stenblocken som skjuter in i kammaren har en höjd som ligger
nära (0,618… + 0,382…), alltså höjden 1. Totalhöjden på kammaren
är numera okänd men det är frestande att tänka sig att den en gång var
just 1,618…
350