53 MEGALITGRAVAR I EUROPA - 2 Mallen och MÃ¥len - Radio ...

ygga Rock-cut Tombs i sydligaste Frankrike och andra spridda platser
runt Medelhavet, samt de megalitiska templen på Malta och Mastabor i
Egypten, vars beröring till mallen från Lepenski Vir många gånger är
mycket osäker.
Varianten av mallen på kanalön Guernsey
En mycket tidig megalitgrav på kanalön Guernsey har ungefär samma
form och proportioner som husen vid Lepenski Vir. Det innebär att de
äldsta megalitgravarna i denna del av Europa inte bara hade de bandkeramiska
långhusen som förebilder, utan även långhusens egen förebild i
form av en slags kopia av husen vid Lepenski Vir. På så vis kom megalitgravarna
på de brittiska öarna att efterlikna husen vid Lepenski Vir betydligt
mer än i nordöstra Europa, som hade utvecklats via långhusen och
långhögarna.
Denna enda megalitgrav av detta slag är daterad till 4400 f.Kr. och
den tid när bondenäringen nådde denna del av Europa. Frågan återstår
om den egentligen är betydligt äldre, eller om åtskilliga andra av samma
slag byggdes i Europa under de drygt tusen år som hade gått sedan Lepenski
Vir lagts öde och övergivits. En annan fråga är om de som bar denna
byggnadstradition bör räknas som bönder och tillhörande den bandkeramiska
kulturgruppen eller de yngsta jägarstenålderskulturerna och med en
stark koppling till östra Europa.
Ursprung och utveckling av den västra mallen
Både hos jägarstenålderns människor och hos de tidiga bönderna förekommer
aktiviteter i naturliga grottor, vilka inte kan jämställas med ett
boende eftersom de saknar alla sådana spår, precis som de bandkeramiska
långhusen, men istället har spår efter aktiviteter av mer andlig art. Dessa
grottaktiviteter är högst väsentliga för att förstå den fortsatta utvecklingen
vid Medelhavet och de bönder som kom härifrån och etablerade sig i
exempelvis norra Frankrike. Dels utvecklades mycket stora megalitgravar i
Bretagne och Normandie, dels Rock-cut Tombs vid Medelhavets kuster.
Utöver detta förekom en relativt tidig utveckling av stenbyggda kammare
på den Iberiska halvön, där de allra tidigaste kan ha haft okända förebilder,
men som inom kort fick en form och storlek som mer eller mindre
tydligt pekar på megalitgravarna i norra Frankrike men också på de
brittiska öarna som förebilder.
474