53 MEGALITGRAVAR I EUROPA - 2 Mallen och MÃ¥len - Radio ...

för riktningen upp mot himmelspolen varomkring alla stjärnor roterar,
liksom sol, måne och planeter.
• RISTNINGAR av allehanda slag, på väggstenar och takstenar samt på
de stenar som kan förekomma i kantkedjan, men också lösa stenar i
megalitgravarna, framhäver sannolikt på ett symboliskt sätt kunskaper,
erfarenheter eller relationer till den andliga världen, vilka var av en art
som var viktiga för de närvarande vid megalitgraven, oavsett ifall man
syftade på vanliga fysiska människor eller ifall de vände sig till andliga
väsen. Inte ens de mest välgjorda tycks vara någon form av texter eller
exakta beskrivningar av exempelvis händelser på himlavalvet, utan enbart
symboler för den kunskap och de andliga erfarenheter man hade,
även om de till viss del kunde ha en slags beskrivande stil. En del av de
vanligaste mönstren förekommer bland ristningarna även hos hieroglyferna,
vilket exempelvis förstärker att de ristningar i megalitgravarna
som avbildar herdestavar var en symbol för makt och tjurar var
en symbol både för fysisk styrka och andligt ledarskap. Egyptierna
hade tjuren som symbol för Ka, som var en del av människans ande
eller själ och som återkom genom den falska dörren. Denna tradition,
att utföra ristningar började i Bretagne och spreds vid okänd tid till
den Iberiska halvön och tillsammans med typen Passage Tomb även
till de brittiska öarna.
Ristningar förekommer inte alls i nordöstra Europas megalitgravar,
men här är istället keramikkärlen desto mer dekorerade i allehanda
men bestämda geometriska mönster som långsamt utvecklades och
förändrades, i synnerhet under gånggriftstid rörande Danmark och
Sverige. Några avbildande mönster förekommer dock inte, med undantag
av de ögon som återges parvis med ögonbryn och näsrygg.
Eftersom ristningar och enstaka målningar är ett fenomen som
från början endast förekommer i Frankrike och på den Iberiska halvön
och i slutskedet även i delar av de brittiska öarna, kan det eventuellt
ha funnits en förankring till äldre tiden när andliga aktiviteter förekom
i de naturliga grottorna som ibland smyckades med målningar
och enstaka reliefhuggna utformningar, men den största skillnaden
förutom stort avstånd i tid är att motiven och den konstnärliga stilen
är helt olika dem emellan och de har få likheter.
Sammanfattning
Sammantaget kan man notera att de symboliska funktionerna dominerar
starkt och att många egenskaper har en tydlig andlig förankring som bara
kan tolkas utifrån deras kosmologiska världsbild. Uppgiften blir inte lättare
av att den under den inledande tiden för megalitgravarna förekom två
åtskilda världsbilder och religioner, som successivt flätades samman. Till
585