53 MEGALITGRAVAR I EUROPA - 2 Mallen och MÃ¥len - Radio ...

Befästningar i Danmark och södra Sverige
Sarup är en av de mest kända platserna med befästningar i Danmark och
Skåne bland det dryga 10-tal som påträffats här från den berörda tidsperioden.
Som många andra sträcker den ut sig på en höjd och omfattar ena
kanten av en platå i landskapet, där man endast har behövt uppföra en
palissad på den sida som inte har branta sluttningar. Den äldre av de två
anläggningarna, som ligger på samma plats, är från tiden runt 3400 f.Kr.
och omfattade då 8,5 hektar samt har en omkrets på ungefär 1200 meter
varav träpalissaden var 570 m lång. Den yngre av dem om 3,5 hektar är
från tiden omkring 3280 f.Kr. Verksamheten vid båda dessa tillfällen
tycks ha varit mycket kortvariga.
Palissaden bestod av klyvda ekstolpar, ungefär 40 cm breda och där
den flata sidan var vänd utåt. De var nedgrävda 0,5-1,0 meter i marken
och den förmodade höjden ovan mark var bortåt 2-3 meter. Direkt utanför
den huvudsakliga palissaden fanns dels strödda sträckor med parallella
palissader, som tycks ha varit mindre i storlek och omfattning men också
fyrkantiga utbyggnader som på grund av sin storlek och sitt avstånd från
varandra kan tolkas som utsiktstorn. Mellan dessa torn och strax utanför
palissaden löpte två parallella stråk med diken, som i regel var 10-20 m
långa, 4 m breda och 1 m djupa samt låg med några meters mellanrum.
Ofta hade de lodräta väggar och flat botten. Jorden från dem lades sannolikt
upp i vallar alldeles intill. Totalt gick det åt mer än ett par tusen ekstockar
och drygt 2000 m³ jord grävdes upp och flyttades när den äldre
anläggningen färdigställdes. Knappt hälften av detta behövdes för den
yngre anläggningen, vars palissad var annorlunda byggd. Den hade inte en
enda rad med tätt ställda stolpar, utan 2-4 rader med ganska glest placerade
stolpar, med ett genomsnitt på ungefär 6 stolpar per meter palissad.
Stolparna var dessutom bara runt 0,2 m breda men gick ner lika mycket i
marken som tidigare. Därför har man antagit att de inte har varit mer än 1
m höga, men inget motsäger att även dessa var några meter i höjd. Om
dessa stolpar hade en försvarsmässig funktion bör de ha varit spetsade.
CURSUS, ALIGNEMENT och AVENYER
Med hjälp av stenblock och jordmassor byggdes några andra typer av anläggningar
som till formen är långa stråk. Det kan exempelvis handla om
långsträckta anläggningar och ofta knappt skönjbara byggnadsverk i landskapet,
som ofta är av typen Cursus och Alignements samt Avenyer, vilka
typmässigt tangerar gravstråk med flatmarksgravar, vilket har påvisats på
norra Jylland i Danmark, men också stråk med megalitgravar.
258