53 MEGALITGRAVAR I EUROPA - 2 Mallen och MÃ¥len - Radio ...

Riktningen västerut eller bort
Hos byggnadsverk med något som kan liknas vid processionsvägar, verkar
det alltid rimligast att anta att man gick från det lägre, den mindre och
smalare delen och till det högre, den större och bredare delen, så att man
nådde fram till slutstationer såsom Stonehenge, Avebury och Cheops pyramid.
Många gånger, men inte alltid, var riktningen i så fall västerut och
då sammanfaller detta även med Alignements i Bretagne med sina stencirklar
i var sin ände, där den västra ibland är betydligt mer framträdande
men aldrig den östra.
Att röra sig västerut, grovt sett, sker också i de flesta megalitgravarna
när man går genom gången in till kammaren, där man i en del fall hade en
falsk dörr precis framför sig inne i kammaren, men ett flertal undantag
finns också, exempelvis alla dösar i Skandinavien med sluten kammare,
men här kan kantkedjan ha fyllt denna uppgift istället.
Föregångare till dessa är både Lepenski Vir och långhusen i Centraleuropa,
där de flesta tvärtom är högst i öster och lägst i väster. Långdösarna
kan ha förhöjda stenblock antingen på den östra eller på den västra
kortsidan av kantkedjan, vilket skulle kunna antyda att en förändring var
på väg. Något liknande skulle kunna ha skett något senare när den fysiskt
sett omöjliga passagen genom ingången hos dösar kom att förändras vid
övergången till gånggrifternas era och omedelbart förvandlades till en
konkret ingång som var stor nog för vuxna människor. Här kan dösarnas
öppning jämföras men knappast tolkas som en falsk dörr, även om de har
en portsten, medan det var en konkret dörr hos gånggrifterna, många
gånger av trä där karm och tröskel av sten finns kvar, medan den falska
dörren hos gånggrifterna lades på andra sidan av kammaren, mitt emot
kammaröppningen. I så fall kan dösarna jämföras med Portal Tombs på
Irland. De dösar som har sluttande tak brukar dock ha lutningen mot
denna andliga öppning, vilket är motsatsen mot Portal Tombs men det
finns också enstaka dösar som har en lutning åt andra hållet, vilket förstärker
vårt intryck att de som byggde dösarna emellanåt tvekade eller
velade hur de skulle rikta sina symboler.
Eftersom det finns en stenbyggd kopia av ett Lepenski Vir-hus på
kanalön Guernsey, kan detta ha medfört att olika skolor uppstått om tolkningen
av symbolerna i den äldsta mallen, varvid förgården till kammaren
normalt var placerad framför ingången, som var ansedd för de fysiska
personerna, men i andra fall framför en falsk dörr och öppningen till den
andliga världen. Å andra sidan kan eventuellt de personer som använde
megalitgravarna ha framstått som så andliga att den symboliska skillnaden
mellan en falsk dörr och en vanlig fysisk dörr som man kunde gå igenom,
var flytande.
433