53 MEGALITGRAVAR I EUROPA - 2 Mallen och MÃ¥len - Radio ...

Den bandkeramiska kulturen anammade också denna tradition och
förde den efter några sekler snabbt vidare norr om Balkan till bland annat
Polen, Tyskland och Frankrike. Det finns ett flertal sådana Causewayed
Enclosures, som är det allmänna engelska begreppet, vilka byggdes runt
om i Centraleuropa omkring 5100-4800 f.Kr. men inte tidigare. Dessa
palissader av tätt ställda trästockar, med anlagda diken och vallar strax
utanför den träbyggda muren, som ofta omgärdade ett flertal av de säregna
trapezoida eller rektangulära långhusen som är så typiska för denna
kultur, för närmast tanken till en konkret försvarsanläggning, men det
behöver inte vara så enkelt. Palissaderna är i regel 100-200 meter i diameter,
men kan vara 50-350 meter i diameter. Dikena var i regel 1-3,5 m
djupa. Ofta ligger dessa anläggningar på strategiska platser i landskapet,
på antingen en kulle eller en utskjutande förhöjning, men många ligger
intill en krök av ett större vattendrag för att på så vis dra försvarsmässiga
fördelar av naturen. Vad som talar emot att deras funktion enbart är försvar
är dels att en del platser har långhusen åtskilda där dessa ligger ett
stycke utanför palissaden, dels att långhusen aldrig har uppvisat spår efter
ett konkret boende, men också att många tycks ha haft en mycket kort
användningstid. Av dessa skäl kvarstår den rituella funktionen på samma
sätt som i Grekland och långhusen kan på motsvarande sätt jämföras med
Megarontempel. Därför kan de också betraktas som befästa tempelområden.
Förhållandevis många Causewayed Enclosures i norra Europa tycks ha
blivit byggda runt 3800-3200 f.Kr. och de fick då en större och mer omfattande
spridning, som även berör södra England samt Danmark och
Skåne. Närmare 400 befästa platser av detta slag är kända i norra och
västra Europa vilka är byggda runt 3800-3200 f.Kr., varav mer än 100 i
norra Frankrike och 70 i södra England. De minsta är bara 0,5 hektar
medan de största är över 100 hektar och har en omkrets som är mer än 4
km. Fynden i de utanförliggande dikena varierar mycket och kan innehålla
både hela keramikkärl och yxor samt sådana som är sönderslagna. Här
kan också ben från såväl djur som människor förekomma, men sällan eller
aldrig på ett förväntat sätt, såsom efter begravningar eller kannibalistiska
måltider. Istället påträffas exempelvis lösa kranier eller enbart underkäkar
oftare än ben från resten av människorna, vilket kan tyda på ett samlande
av troféer eller något liknande. Många av dessa yngre platser saknar också
konkreta spår efter en bebyggelse innanför murarna.
Tidigare kallades de även för Causewayed Camps, när man antog att
de använts för bosättning. Numera betonas de spår som antyder att de använts
under korta perioder och kanske vid ett flertal sådana tillfällen med
längre mellanrum. Många förslag på de befästa platsernas funktioner har
framförts, men ingen förklaring tycks vara heltäckande för dem alla. Att
man bara har använt platserna under en enda eller ett mindre antal korta
254