53 MEGALITGRAVAR I EUROPA - 2 Mallen och MÃ¥len - Radio ...

Från naturbaserad schamanism till psykologisk buddhism
Generellt sett kan man anta att den schamanska mytologin var extremt
naturbaserad och användes för både goda och onda avsikter, eftersom den
styrdes av schamanernas personliga önskningar. I de jordbrukande områdena
betonade man allmännyttan i högre grad, samtidigt som den hierarkiska
strukturen ofta var vida mer utvecklad, vilket medförde att dess
prästerskap fick en högre rang i samhället av permanent slag och även fick
omfattande resurser att kunna utveckla kosmologin genom sina målmedvetna
andliga aktiviteter och via sin strävan mot medvetandeförändringar.
Det sistnämnda blev det område som förde andligheten till nya dimensioner
och det som man så gott som enbart fokuserade på vid uppkomsten
av buddhismen.
En ny mall i den västra kulturgruppen – Tumulus
De som utvecklade och såg till att det byggdes en allra första Tumulus i
Bretagne och likaså ungefär vid samma tid i både Normandie och Loiredalen,
byggde på ett sätt som medförde att man återgav många av de unika
egenskaper som naturliga grottor har. Dessa byggdes på några få ställen
relativt långt från varandra och det är möjligt att de ska uppfattas som heliga
centrum redan innan de byggdes eller så blev de sådana centrum i
samband med byggandet. De som lät bygga dem måste ha tillhört cardiumkulturen,
men i denna grupp kan också schamaner ha ingått.
Syftet bör ha varit att fortsätta de aktiviteter som förekom i dessa
grottor. Schamanerna som var mer anpassade till naturen och dess krav
och livsmiljö, hade en föreställning om att man via trans och medvetandeförändringar
nådde fram till underjorden via en lång slingrande gång,
ungefär på samma sätt som många naturliga grottor ser ut i Pyrenéerna
och i franska Centralmassivet. Även de prästerliga personer med andliga
uppgifter i cardiumkulturen hade utövat en del riter i sådana grottor och
kände till dem väl. Därför är det oklart i hur hög grad schamanerna var
inblandade i utformningen av den mall som skulle styra megalitgravarnas
uppkomst och utveckling under 2000 år. Att de trots allt medverkade
antyds av att en del av de tidiga megalitgravarna i Bretagne, men inte i
Normandie eller Loiredalen, hade Menhirer eller stora resta stenar intill
megalitgraven i fråga, vars förebild inte kan påträffas inom cardiumkulturen
men väl hos schamanerna i form av en himmelspåle eller världspelare.
Detta skulle visa att megalitgravarna var avsedda att bli kopior av naturliga
grottor och avsedda för samma typ av andliga aktiviteter som skedde
där, men att eventuell placering av de döda i kammaren var något
högst sekundärt, precis som i grottorna. Samtidigt kan vi inte bortse från
möjligheten att den schamanska föreställningen om en resa genom en lång
613