53 MEGALITGRAVAR I EUROPA - 2 Mallen och MÃ¥len - Radio ...

ena kortsidan är bredare än den andra. I övriga fall är husen rektangulära.
Flera drag i konstruktionen känns igen från Lepenski Vir och kom att ingå
i de efterkommande megalitgravarna. Dessa långhus byggdes ända fram
till omkring 3500 f.Kr. och försvann utan att ersättas av några andra
liknande konstruktioner. De var på så vis samtida med en viktig del av
megalitgravarnas era.
Förändringen av mallen och uppkomsten av megalitgravar
Strax efter 5500 f.Kr. kom jordbrukare att slå sig ner västerut i stora delar
av trakterna runt Medelhavet på den Iberiska halvön och Frankrike, varifrån
de drog vidare norrut tills de mötte sina avlägsna släktingar i norra
Frankrike runt 5200 f.Kr. Därmed hade boskapsskötare etablerat samhällen
i stora delar av centrala Europa, från Svarta Havet till Engelska kanalen
och atlantkusten. Runt 4800 f.Kr. finns många plötsliga spår av deras
närvaro på de brittiska öarna, i Nederländerna och Norden, men de försvinner
lika hastigt och tycks påminna om en stor men fullständigt misslyckad
expansion i övriga delar av norra Europa. Det var också strax efter
denna händelse som de första megalitgravarna byggdes i Bretagne, Normandie
och Loiredalen, ett av de få områden som anammade boskapsskötarnas
samhälle vid det stora expansionsförsöket. Den äldsta typen har
dock en egen mall som inte har någonting att göra med de bandkeramiska
långhusen eller mallen från Lepenski Vir.
Oberoende av detta förändrades byggandet av de bandkeramiska långhusen
långt österut i de centrala delarna av Polen några sekler därefter,
först knappt märkligt och sedan allt mer tydligt. Runt 4200 f.Kr. eller
möjligen ett par sekler tidigare byggdes de första mer konkreta långhögarna
som skilde sig från långhusen genom förekomsten av gravar och att de
ibland hade en hög som täckte det trapezoida området innanför dess ytterkanter.
I samband med den lyckade expansionen av boskapsskötarnas
samhälle, som hastigt och plötsligt spreds långt upp i Skandinavien och till
de brittiska öarna samtidigt c:a 4000 f.Kr., kom också den polska mallen
att flytta med och fick snabbt efterföljare både i Norden och på de brittiska
öarna.
Det dröjde inte länge innan den franska mallen påverkade andra områden,
både de brittiska öarna och Norden med närliggande områden,
vilka kom att gå olika vägar i utvecklingen. Härigenom uppstod tre regionala
mallar för megalitgravarnas utformning, vilka i detalj kom att delas
upp ytterligare samtidigt som de emellanåt påverkade varandra ganska
starkt. Till detta kan man lägga Portugal och Galicien i den västra delen
av den Iberiska halvön, som sannolikt var en gren från den franska utvecklingen,
men som redan tidigt blev förhållandevis självständig, vilket
framhävs genom den isolerade utvecklingen av en egen typ i den sydligaste
delen av den Iberiska halvön. Till detta ska vi även lägga traditionen att
473