53 MEGALITGRAVAR I EUROPA - 2 Mallen och MÃ¥len - Radio ...

CLAVA TOMB eller CLAVA CAIRN
I trakten av Inverness i östra Skottland finns ett 50-tal stenkammargravar
av en enhetlig typ som fått namn efter en liten grupp vid Clava, benämnda
Clava Tombs eller Clava Cairns.
De har cirkelrund kammare, några meter i diameter, vars nedersta del
och upp till c:a 1 meter från marken utgörs av markfasta resta stenar och
varifrån man sedan har kallmurat uppåt omkring 1 meter i höjd. Vanligen
tenderar de kallmurade väggarna i kammaren att slutta inåt som ett falskt
valv, men sannolikt har aldrig kallmurningen nått ända upp till takets allra
översta punkt. Den översta delen av taket var troligen istället byggd av
något förgängligt material som trä och skinn. Gången däremot är låg och
täckt av liggande takblock.
En låg gång med takblock, några meter lång, leder fram till kammaren
från rösets kant och hela anläggningen täcks av ett runt och högt röse. Det
runda röset har ofta något större stenar längs ytterkanten samt en yttre
fristående cirkel med glest placerade resta stenar som är omkring 1 meter
i höjd.
Dylika stencirklar, men fristående och utan megalitgrav, började byggas
i nordvästra England redan omkring 3200 f.Kr. Här har två traditioner
och byggnadsstilar smälts samman.
På en rad väsentliga punkter skiljer de sig i konstruktionen från de andra
typerna i östra Skottland, men i princip överensstämmer de med konstruktionen
för Passage Tombs på Irland om man bortser från den fullständiga
avsaknaden av sidorum hos Clava Cairn i Skottland. Typen liknar
även till viss del Passage Tombs i Wales samt vissa gånggrifter i Danmark,
men inte lika mycket. I synnerhet kammaren men också gång och
omgivande röse har stora likheter med Tholoi i södra Spanien, som dock
kan ha gavelhål, mittstolpe och sidorum i kammare och gång, vilket det
inte finns några spår av i Skottland.
Typologiskt skulle denna typ eventuellt kunna vara tidigast från tiden
c:a 3200-2900 f.Kr., men de dateringar som utförts på fyndmaterialet
pekar mot tiden omkring 1500 f.Kr. Återanvändning av megalitgravar har
ofta medfört att äldre föremål försvunnit och yngre föremål förts dit, varför
detta är ett relativt vanligt problem när det gäller att datera dem. Troligen
är dessa fynd rester från en sekundär användning som påverkat dateringen,
men utifrån utbredningen runt Inverness och konstruktionen och
dess detaljer verkar de tillhöra tiden närmast efter c:a 2900 f.Kr. efter
starka influenser utifrån.
160