53 MEGALITGRAVAR I EUROPA - 2 Mallen och MÃ¥len - Radio ...

Falbygdens landskapsgeometri
Den landskapsgeometri som förekommer på Falbygden tycks på flera platser
ha använt sig av ett längdmått som var runt 18 meter. Det måttet har i
sin tur sannolikt varit uppdelat på något sätt, men det är oklart hur. Ofta
finns flera tänkbara förslag.
Falköping har ett system vars mått varierar ganska nära 17,7 meter,
medan måtten i Karleby snarare kretsar kring 18,0 meter. Eftersom vi
måste räkna med att forntidsfolk, liksom under den kända äldre historiska
tiden, alltid använde sig av bråk för att återge tal där vi i modern tid hellre
använder decimaler, kan proportionerna som framträder i de geometriska
landskapssystemen även återges på detta sätt, varvid nya mått erhålls. Ett
problem är dock att det ofta går att återge dessa proportioner på många
olika sätt.
Södra Kyrketorps socken, med tre gånggrifter som pekade mot solens
nedgång vid Mössebergs sluttning den 27 jan, har en sträcka på 465 meter
där den mellersta av dem delar linjen enligt Gyllene snittets proportioner.
Det idealiska, ifall hela sträckan är 465 m, är förhållandet (177,6 : 287,4)
meter. Detta kan bland annat uttryckas med ett längdmått om 1,78 meter
där antalet längdenheter är (100 : 161). Ett alternativ är längdmåttet 1,83
meter, där antalet längdenheter är (97 : 157), vilket underförstått använder
60 som bastal, eftersom både 60:97 och 37:60 är detsamma som Gyllene
snittet.
Förutom de ovannämnda systemen finns ett system i Dala, där tre
gånggrifter bildar en rak linje med längden c:a 1240 meter, där den mellersta
delar linjen enligt kvadratroten ur 2 (1 : 1,41…), vilket är detsamma
som diagonalen i en kvadrat. Förslagsvis kan detta bland annat uttryckas
som (28 : 40), vilket skulle ge ett längdmått på 18,24 meter, eller (60:85),
vilket ger ett längdmått om 8,55 meter.
Mått i Falbygdens gånggrifter
Många gånggrifter har en kammaröppning runt 0,8 meter. Vissa försök
att dela kammarens och gångens insidesmått med ett mått runt 0,4 meter
har gett relativt goda men inte alltid övertygande resultat, vilket ofta
beror på ifall den berörda gånggriften är utgrävd och om man därigenom
har exakta avstånd eller inte.
Gotlands sliprännor och långdös
De sliprännor som förekommer runt om på ön och delvis är samtida med
gånggrifterna i Skandinavien, har sannolikt tillverkats med hjälp av en träkonstruktion
där det funnits en relativt fritt hängande pendel som långsamt
slipade fram en ränna i taget. Pendelns längd var inte konstant överallt
och under hela den aktuella perioden, men rännornas extremt jämna
360