53 MEGALITGRAVAR I EUROPA - 2 Mallen och MÃ¥len - Radio ...

Tiden mellan c:a 3300-3200 f.Kr.
Under denna tidsperiod skedde några av de allra sista stegen i utvecklingen
av megalitgravarna, innan hela konceptet kom i gungning och förändrades
i grund i de få områden där de kom att finnas kvar. Framförallt
handlar det om att den nya typen Passage Tomb etablerades på Irland. De
hade en form, storlek och proportioner som saknades både på Irland och
övriga delar av de brittiska öarna i tidigare skeden. Det mest tänkbara
ursprunget är Bretagne i Frankrike, vars tidiga kallmurade kamrar med
koniska och mycket höga tak är den närmaste förebilden. Det enda som
avviker från de franska megalitgravarna och måste ha kompletterats från
annat håll är förekomsten av sidorum, vilka dessutom var placerade på ett
särskilt sätt gentemot en mittkammare, som för tanken till södra England
där motsvarande förekommer och som bör ha varit deras förebild, men i
detta område saknas dock de extremt höga koniska taken. Denna typ hade
genomgående en rund form på kantkedja, hög och röse när detta förekommer,
men aldrig den tidigare trapezoida formen. En annan viktig nyhet
på de brittiska öarna var att den geografiska utbredningen minskade
påtagligt, precis som i Skandinavien, på ett sätt som om man sökte sig till
de viktigaste områdena.
När denna typ introducerades på Irland var det en nyhet som skilde
sig från allt tidigare på de brittiska öarna. Dessa stilideal spreds endast
vidare till Orkneyöarna där en långsam anpassning skedde, med uppkomsten
av många olika slags hybrider innan den fulländade Maes Howe-typen
uppstod. Vissa varianter på detta tema förekommer också på Shetlandsöarna,
men inte i övriga delar av Skottland vilket förstärker intrycket
att det förekom en koncentrering av verksamheten runt megalitgravarna.
Dessa konstruktionsmässiga stilideal nådde delvis också Skandinavien
på så sätt att önskemål om en stor omgivande jordhög som slöt sig över
hela gånggriften och med det även förekomsten av nyckelsten och krage,
vilka hör ihop med kallmurade kamrar. Denna typ 4 av gånggrifterna introducerades
i en central del av Danmark och den närmaste delen av Skåne.
Falbygdens gånggrifter av typ 2-3 hade relativt ofta nyckelsten, men
aldrig krage, omfattande kallmurning eller hög som sträckte sig över takstenarna.
Åter igen var det bara de viktigaste områdena som berördes.
Falbygden har också andra säregna konstruktionsdetaljer än enbart
nyckelstenar, som antyder direktkontakter till exempelvis de brittiska öarna,
såsom falska dörrar och möjligen gångtapp.
532