53 MEGALITGRAVAR I EUROPA - 2 Mallen och MÃ¥len - Radio ...

Schamanernas anderesor är bara ett av många exempel på detta. Oavsett
varför man kan uppleva en känsla av medvetandeförändring som leder
till uppfattningen att man lämnar kroppen för att sedan återvända
igen, har dessa händelser emellanåt haft stor betydelse för forntida samhällen
samt deras uppfattning och tolkning av verklighetens sanna väsen
och egenskaper. För att underlätta övergången till det mentala tillstånd
som möjliggör en sådan anderesa, används ibland entonigt trummande
eller entoniga sånger, som med fördel utförs av flera personer samtidigt
men som också kan ske av en enda person som isolerar sig från omvärlden.
Spontana anderesor av detta slag finns det också uppgifter om.
I västra Europa kan dessa aktiviteter kännas mer aktuella runt megalitgravarna
än i nordöstra Europa, i varje fall innan gånggrifter och Hunebedden
i mer västeuropeisk stil etablerar likartade konstruktioner som
gynnar dessa resor och andliga kontakter inne i själva kammaren. De stora
kamrarna med en lång och från början slingrande gång in i ett enormt
röse, för tankarna till de schamanska anderesorna till underjorden. Hos de
äldsta megalitgravarna i Bretagne finner man en form av väktare som bör
ha med detta att göra. Vid början av gången eller precis när man kommer
in i kammaren möttes man emellanåt av ett stort inristat ansikte eller en
upprest person som av allt att döma alltid var en kvinna, möjligen en symbol
för Moder Jord och ett lån från den egeiska kulturen vars ursprung
från östra Medelhavsområdet tycks ha blandats väl med den schamanska
kulturen och kosmologin. Strax efter slutet av den egentliga megalitgravstiden
finns uppenbarligen denna kvinna kvar i många andliga sammanhang
och tycks då på grund av sin beväpning snarare ha varit en variant av
vishetens och krigets gudinna Athena, vilket också skulle kunna passa bra
in i sammanhanget.
För nordöstra Europas del kan liknande typer av anderesor och medvetandeförändringar
ha skett på ett annat sätt och i andra typer av byggnader.
Vid Lepenski Vir kan en form av gruppaktivitet ha skett intill och
runt den stora härden i mitten av golvet, med målet att utföra anderesor.
Gissningsvis kan i så fall detta också ha skett vid långhusen och långhögarna
samt förts vidare till dösarna, som var de första megalitgravarna i detta
område av Europa. Ifall detta är riktigt återstår frågan var detta rimligtvis
bör, men även kan, ha skett. Grovt sett finns bara två alternativ, antingen
av en enda person i taget inne i dösens kammare, vilket påminner om den
fyrsidiga fördjupning i Lepenski Vir-husen som ofta kallas härd, men som
dock förutsätter att den (ännu) inte använts för gravsättning, eller inom
kantkedjan på lämpligt ställe och då med fördel intill kammaren såvida
man samtidigt ville ha andlig kontakt med de dödas andar. Sådana aktiviteter
lämpar sig väl i både de geometriskt utformade husen vid Lepenski
Vir och den bandkeramiska kulturgruppens långhus, samt skulle kunna ge
en rimlig förklaring varför man fortsatte att bygga kantkedjor hos dösar-
564