53 MEGALITGRAVAR I EUROPA - 2 Mallen och MÃ¥len - Radio ...

har en stor och svagt urskålad sten mitt på golvet, vilket visar att det inte
fanns någon plats för gravsättning på dessa platser.
Det är framför allt två typologiska förändringar av konstruktionen
som visar att det skedde snabba förändringar av riter och aktiviteter vid
megalitgravarna. Båda dessa berör Irland och den andra även Orkneyöarna
i norra Skottland. I det första fallet när typen Portal Tomb utvecklades
introducerades falsk dörr för första gången, samtidigt som en rad andra
svårbegripliga förändringar skedde. Det är i dag omöjligt att avgöra vilka
förebilder man hade eftersom detta inte tycks ha förekommit varken inom
cardiumkulturen elller den bandkeramiska kulturgruppen, men syftet pekar
bestämt på en nära kontakt med avlidna förfäder, alltså en variant på
den förfäderskult som förekom i östra Europa men som inte alls är lika
tydlig i västra Europa. Dessutom förekom sådana falska dörrar i den egyptiska
högkulturen, vilket tolkats som att den tillsammans med andra traditioner
och idéer spreds från nordvästra Europa till Egypten, men å andra
sidan finns en viss möjlighet att den falska dörren var en egyptisk idé som
vid samma tillfälle spreds åt andra hållet och fick ett stort genomslag på
just Irland.
Den andra stora förändringen innebar att man tog steget fullt ut och
anammade den franska stilen genom att bygga Passage Tomb. Det enda
som verkligen visar att det fortfarande förekom brittiska konstruktionsdetaljer
är den relativt vanliga förekomsten av tre sidorum. Denna typ
nådde också Orkneyöarna, som genom Skara Brae och andra fornlämningar
samt säregna haplogrupper för kvinnor som hade ett ursprung runt
östra Medelhavet, visar att man hade avlägsna kontakter. Det var också
vid denna tid som man började utföra ristningar på väggstenar etc på Irland.
Sidorummen kan antingen tolkas som platser för reliker och mumier,
som man kunde ta ut vid behov och önskemål, eller som platser där
enskilda användare utförde anderesor.
I mitten av megalitgravarnas tid förekom en formvariation på Irland
som antyder nära kontakter med Skandinavien, samtidigt som man i Danmark
och Sverige började bygga dösar av sena typer med kepstak eller sådana
tak som vanligen sluttar ner mot den plats där ingången är, vilket
visar att det inte bara var Bretagne som var förebild för Skandinavien och
norra Tyskland utan även delar av de brittiska öarna. Det var också strax
därefter som det går att spåra avancerade geometriska kunskaper i konstruktionen
av en del megalitgravar på Irland, Orkneyöarna och på Falbygden
samt Gotland i Sverige.
Det skulle innebära att förfäderskulten var starkt styrande av hur mallen
för megalitgravarna skulle se ut, men att man sannolikt också ägnade
sig åt anderesor i eller intill megalitgravarna och att detta också påverkade
utformningen. Möjligen kan vi ana att man förlade byggnadsplatserna till
särskilt viktiga och symboliskt laddade platser emellanåt, men inte som
622