53 MEGALITGRAVAR I EUROPA - 2 Mallen och MÃ¥len - Radio ...

samtidigt som högen och röset symboliskt återgav de berg där de naturliga
grottorna låg. I hela västra Europa gick man mot en förenkling
och förminskning av hela denna omslutande konstruktion, där trapporna
bara blev kvar i Skottland och röset sällan var större än nödvändigt
för att täcka kammare och i varje fall det mesta av gången. Trappan
kan ses som en schamansk symbol, medan himmelsberget snarare
har ett ursprung från den egeiska kosmologin som de första bönderna
förde med sig från Balkan och Anatolien.
I nordöstra Europa var det däremot snarast tvärtom. Kantkedjan
med markfasta stenblock återgav från början långhusens trapezoida
form, som var ett arv från de geometriskt formade husen vid Lepenski
Vir, innan den ofta blev alltmer rektangulär samt av okänd anledning
istället fick en rund form hos en del dösar. Högen kunde visserligen
vara rejält tilltagen i höjd hos långhögarna och hos ett mindre antal
dösar, för att avbilda långhusen i dess fulla form, som var dess föregångare,
men många av långhögarna hade en obetydlig höjd vilket
även ärvdes av de flesta dösarna. Många dösar samt tidiga gånggrifter
har därför ofta en obetydlig höjd på den omgivande högen eller röset
och täcker sällan kammarväggens utsida. Det var först långt in i gånggriftstiden
som högen återkom hos typ 4 och då på västeuropeiskt sätt
ihop med andra konstruktionsdetaljer i kammaren så att hela kammaren
täcktes. Hos dessa gånggrifter hade högen tillsammans med kragen
och nyckelstenen endast en symbolisk betydelse för att förstärka kammarens
grottliknande egenskaper så att de återgav underjorden på ett
symboliskt sätt. Därför förstorades kammaren så att den blev bättre
anpassad för sådana andliga aktiviteter som bör ha förekommit i kamrarna
i västra Europa.
Den säregna typutvecklingen på Irland, med den relativt kortvariga
utvecklingen av Portal Tombs, innan de ersattes i sin tur av Passage
Tomb av fransk stil, antyder en reform tillbaka till långhusens form
och egenskaper, vilket antyder att dessa hade snarlika funktioner som
megalitgravarna. Detta skulle kunna förklara varför en del långhögar i
nordöstra Europa avbildade dessa hus till storlek, form och höjd.
Precis som med insvängd kortsida på dessa högar och rösen, fick den
trapezoida formen inget genomslag i Bretagne eller i de huvudsakliga
områdena på den Iberiska halvön.
Återigen finner vi att dessa delar av konstruktionen bör ha haft
symboliska funktioner. Den trapezoida formen tycks inte ha passat in i
den kosmologi som förekom bland annat i Bretagne, varför den successivt
övergavs i nordöstra Europa och på de brittiska öarna.
• INSVÄNGD KORTSIDA som är relativt vanlig hos en del typer av
megalitgravar i norra Europa, med ett ursprung från de geometriskt
576