53 MEGALITGRAVAR I EUROPA - 2 Mallen och MÃ¥len - Radio ...

nord-sydligt orienterade kammaren är bredare i den södra delen, på samma
sätt som liknande kammare i västra Tyskland och Nederländerna. Därefter
skedde den slutliga utvecklingen av gånggrifterna när de fick krage
samtidigt som den omgivande högen blev betydligt högre och eventuellt
även bredare än tidigare. Utifrån den stegvisa utvecklingen i Sverige har
sådana gånggrifter med krage kallats typ 4. Det är alltså främst typ 4 som
har en omgivande hög som sträcker sig upp till taket.
Bikammare på en gånggriftskammare, vilken vanligen är mitt emot kammaröppningen,
men som också kan vara på kortsidan.
Tvillingar förekommer, precis som hos dösarna, men medan dösarnas
tvillingar förekommer runt om i Danmark är tvillingar med gånggrifter
starkt koncentrerade till norra Själland. Här har två eller fler gånggrifter
placerats i en och samma jordhög eller blockpackning. De äkta tvillingarna
avser de par av gånggrifter som ligger ett stycke från varandra, men där
kamrarna är uppbyggda efter en och samma längdaxel. En snarlik variant
till detta är dubbelgånggrifterna, där två gånggrifter är sammanbyggda på
så vis att de delar en väggsten i kammaren. Här är det alltid fråga om att
kortsidorna smälter samman och att de har en gemensam gavelsten.
De äldsta gånggrifterna tillhör tiden strax efter gränsen mellan tidigoch
mellanneolitikum c:a 3350 f.Kr. Troligen byggdes de allra flesta av
gånggrifterna i början av denna nya tidsperiod. Slutet för den preliminära
användningstiden kan sättas vid tiden omkring 2950 f.Kr. när stridsyxekulturen
ersatte trattbägarkulturen, men då var de flesta av gånggrifterna
redan gamla. Endast på Själland verkar trattbägarkulturen ha hållit sig i
liv. I varje fall infördes aldrig stridsyxekulturen där, trots att den i praktiken
förekom överallt i hela den nordöstra delen av Europa med få undantag.
Ett av dem var Själland, men aktiviteterna vid gånggrifterna tycks
122