53 MEGALITGRAVAR I EUROPA - 2 Mallen och MÃ¥len - Radio ...

Område A – Frankrike och Iberiska halvön
Kännetecknas av en relativt homogen ursprunglig befolkning med hög
grad av inbördes släktskap, varefter en mindre andel bönder med egeisk
bakgrund anlände med ett dominerande inflytande. En viss samverkan
mellan dessa folk kan ha förekommit och medfört att den egeiska cardiumkulturen
och dess kosmologi från den östra delen av Medelhavet blandats
med den lokala schamanska religionen. En gemensam nämnare i
deras kosmologi var av allt att döma nyttjandet av grottor, som en del i
ritualerna att besöka underjorden och dess andeväsen.
Gravar är mycket ovanliga liksom hus och befästningar, men vapen
och spår efter människooffer förekommer.
Megalitgravar byggdes så gott som aldrig i de områden där bondenäringen
etablerades först, utan i de områden dit den nådde i ett senare skede,
vilket skulle kunna innebära att den ursprungliga befolkningens kosmologi
fick större betydelse i dessa områden. Möjligen kan man tänka sig
att samvaron med den forna kulturen från jägarstenålderns schamanism
blev tydligare i dessa områden. Språkligt sett förblev detta område splittrat,
där det ursprungliga iberokaukasiska språket blev kvar i vissa delar såsom
Baskien, samt sannolikt blandades upp eller ersattes av de första böndernas
språk i andra delar.
Av dessa skäl kan man anta att megalitgravsområdenas kosmologi var
en blandning av dels (iberokaukasisk) schamanism och dels den egeiska religionen
från den östra delen av Medelhavet, samt att det var expansionen
av bondesamhällena runt 4900 f.Kr. som resulterade i byggandet av de
första megalitgravarna i Bretagne och närliggande områden. Skillnaden
mellan Frankrike och den Iberiska halvön är så pass stor att huvudområdet
bör indelas i tre områden:
• Nordvästra Frankrike – Bretagne, Normandie och Loire-dalen
• Västra Iberiska halvön – hela Portugal och Galicien
• Södra Iberiska halvön – södra Spanien och sydligaste Portugal
Utöver denna åtskillnad rådde en stor kontrast gentemot de dominerande
delarna av område A där man inte byggde megalitgravar.
Det kulturella inflytandet eller utbytet med område B är i det närmaste
obefintligt, vilket samtidigt visar att befolkningen i område A var starka
nog att hålla dem på avstånd. Först efter megalitgravarnas egentliga tidsperiod
och uppkomsten och spridningen av klockbägarkulturen, kan vi
räkna med att det indoeuropeiska språket fick en större spridning i detta
område.
551