53 MEGALITGRAVAR I EUROPA - 2 Mallen och MÃ¥len - Radio ...

More documents

Recommendations

Info

ör ha varit rådande. Säreget nog förekommer tvillingar också på Malta, men eftersom det finns tydliga kopplingar mellan de brittiska öarna och Malta kan denna tradition ha förts till Malta härifrån. En helt annan typ av gruppering förekommer i nordöstra Europa där en enskild kantkedja kan inrymma två, tre eller ännu fler kammare, medan de äldsta Tumulus i Frankrike också inrymde flera kammare per styck, vilket återfinns som en variant hos de tidiga megalitgravarna i England-Wales med utvecklandet av många sidokamrar runt en centralkammare eller korridor. Detta kan ses som en ekonomisk funktion, för att slippa bygga fler megalitgravar än nödvändigt, men samtidigt kan det ha haft en symbolisk funktion där kamrarna hört ihop och uppfattats som oskiljbara delar av en helhet. Denna egenskap upphör eller minskar säreget nog i samtliga av dessa områden efter en tid, så att det endast är kammare med en enda eller vanligen tre mindre bikammare eller sidorum som förekommer i slutet av megalitgravarnas tid. Möjligen var det olika orsaker som låg bakom denna likhet mellan de tre områdena i norra Europa, men som saknas på den Iberiska halvön, eftersom det finns anledning att anta att de äldsta megalitgravarna avbildade förekomsten av naturliga grottor som kunde ligga nära varandra, medan långhögar återinförde upp till några få gravläggningar under golvet per anläggning, vilket medförde att långdösar också kunde ha några få flera kammare per anläggning. När traditionerna växte ihop upphörde detta i hög grad från båda sidorna. Som nämnts ovan var inte byggnadsplatsen för megalitgravar fokuserad till områden som är kända för hög bördighet eller stor befolkning etc. Detta visar att man målmedvetet valde byggnadsplatser tämligen fritt och att man hade stora områden till sitt förfogande att välja inom. Detta visar också att de som lät bygga megalitgravarna måste ha tillhört något aristokratiskt skikt i samhället som gett dem möjligheter att styra valen på detta sätt. Detta antyder att byggnadsplatsen hade en symbolisk orsak och inte alls en praktisk eller ekonomisk orsak. Tendensen att öar och snarlika platser i landskapet var viktiga, ibland med goda hamnplatser samt relativt ofta i områden med särskilda naturtillgångar, såsom flinta, bärnsten, jade, koppar, guld och turkosfärgade stenar, visar att det kan ha funnits praktiska funktioner för att möjliggöra och underlätta ett omfattande kontaktnät via vattenvägarna, där i stort sett bara megalitgravarna på Falbygden i Västergötland och i delar av den Iberiska halvön ligger ganska långt från öppet hav. Å andra sidan förekommer så gott som aldrig några spår som antyder att man exporterade dessa naturtillgångar, utan det var något som man behöll själv. Att man emellanåt avsiktligt valde mindre öar och ögrupper samt platser mycket nära strandlinjen i områden där man likaväl hade kunnat bygga dem på fastlandet eller längre upp på 579
land, visar att denna typ av landskap hade en betydelse som snarast bör uppfattas som en symbolisk funktion och inte en praktisk. Inom den egeiska kosmologin finner vi berättelser om gudar med starka band till öar liksom en ursprungsmyt som utgår från en enskild ö, vilket stämmer väl in på bilden att detta var viktigt i Bretagne och i viss mån både på de brittiska öarna och i nordöstra Europa, som en följd av influenser från Bretagne. Det stämmer dock inte alls på Centraleuropas långhus eller megalitgravarna på den Iberiska halvön. Att placera megalitgravar i landskapet så att de bildar geometriska figurer är inget man gör slumpmässigt, för i så fall skulle det ha existerat överallt och så är inte fallet. Inte heller kan en del av de astronomiska egenskaperna i deras utplacering i landskapet bortförklaras, vilket kan gälla vissa riktningar mellan megalitgravar eller gentemot andra samtida fornlämningar såsom Menhirer. Landskapsgeometrin har sannolikt bara en symbolisk betydelse, medan de astronomiska egenskaperna kan jämställas med gångens och kantkedjans riktningar inom en enskild megalitgrav. Den praktiska funktionen och tillämpningen av en kalender uppenbaras när exempelvis solljuset på ett konkret sätt visar att man har återkommit till ett visst datum eller när månen återkommer på ett visst sätt efter ett bestämt antal år. Å andra sidan kan detta även tillskrivas en symbolisk funktion, eftersom det förbinder den himmelska sfären med den underjordiska tillvaron, där båda har andliga eller gudomliga egenskaper. Önskemålet att hålla reda på denna räkning av tid är dock sällan eller aldrig av praktisk art, utan hör snarare ihop med andliga aktiviteter. Detta kan visas av de gångriktningar i exempelvis Bohuslän som har en viktig astronomisk riktning men där det ligger ett stort berg framför megalitgraven ifråga, varför solen har varit skymd under en lång tid efter soluppgången så att solljuset aldrig har nått in genom gången på annat sätt än rent symboliskt. • SLUTTANDE TAK och KALLMURADE KONISKA TAK hade ingen praktisk funktion, utan var en särskild variant av taken som enbart kan ses som symboliska. Den höga takhöjden om 3-6 meter var ett önskemål och inget konkret behov, eftersom man samtidigt byggde kammare med plana och låga tak. De sluttande taken bör ha varit ett arv från långhusens form, som i sig härstammade från de geometriskt formade husen vid Lepenski Vir. De äldsta sluttande kammartaken bör ha uppkommit hos typen Portal Tomb på Irland och då närmast som ett lån från den omgivande konstruktionens form, såsom högen och röset eller någon uppbyggnad i ett förgängligt material. Därefter har denna byggnadstradition spridits till delar av västra Europa, såsom främst övriga delar av de brittiska öarna men också Portugal, liksom 580
Page 2:
Megalitgravar i Europa Mallen och M
Page 6:
Megalitgravar i Europa. 2. Mallen o
Page 9 and 10:
Språkliga kommentarer MEGALITGRAV
Page 12 and 13:
Innehåll UPPRINNELSEN ............
Page 14 and 15:
CLAVA TOMB eller CLAVA CAIRN.......
Page 16 and 17:
Val av byggnadsplats ..............
Page 18:
UTVECKLINGENS VÄGAR...............
Page 21 and 22:
akgrund till de traditioner som fö
Page 23 and 24:
Nivåer och dateringar Çatal Hüy
Page 25 and 26:
Ett av de många rummen i Çatal H
Page 27 and 28:
använts är svart, vitt, rött, gu
Page 29 and 30:
slätten, inte heller alabaster ell
Page 31 and 32:
igen finner vi i så fall en trolig
Page 33 and 34:
Flintdolkarna uppvisar huggspår p
Page 35 and 36:
genomgått en våldsam ödeläggels
Page 37 and 38:
Det har varit mycket svårt att kla
Page 39 and 40:
uppströms och sex kilometer nedstr
Page 41 and 42:
En lermodell från i sydöstra Unge
Page 43 and 44:
Keramikdekoren kan i sällsynta fal
Page 45 and 46:
Bara under fas Ia-Ib kan man se en
Page 47 and 48:
II, fanns tre män som alla saknade
Page 49 and 50:
Samtidigt med det byggnadsmässiga
Page 51 and 52:
BANDKERAMISKA LÅNGHUS Inom den lin
Page 53 and 54:
Avancerat försök att rekonstruera
Page 55 and 56:
De bandkeramiska långhusen har i p
Page 57 and 58:
Beroende på hur man räknar kan ma
Page 59 and 60:
Den generella utbredningen av megal
Page 61 and 62:
En viktigare efterträdare var sten
Page 63 and 64:
• Portsten • Tröskelsten • K
Page 65 and 66:
Kammare med bikammare, samt gång m
Page 67 and 68:
Kammare med sektionsindelning, Falb
Page 69 and 70:
Stallad kammare med ändsten liggan
Page 71 and 72:
Falskt valv samt kallmur mellan vä
Page 73 and 74:
Gångtapp, där gången skjuter in
Page 75 and 76:
Gångmarkering En av väggstenarna
Page 77 and 78:
Gavelhål på en hällkista, Väste
Page 79 and 80:
Ifall kammaren har en gång brukar
Page 81 and 82:
den bredaste eller den östra korts
Page 83 and 84:
Grupper Megalitgravar kan ligga ens
Page 85 and 86:
orrhål varigenom man exempelvis ka
Page 87 and 88:
Registreringar av förekomster och
Page 89 and 90:
elikskrin, där åtkomligheten av d
Page 91 and 92:
MEGALITGRAVSTYPER Megalitgravarna i
Page 93 and 94:
Strandlinjen Strandlinjen längs s
Page 95 and 96:
Utvecklingen av olika typer i nord
Page 97 and 98:
utvecklade dösar som gånggrifter,
Page 99 and 100:
sett övergick till gånggrifter me
Page 101 and 102:
Hessen - Westfalen I norra Hessen o
Page 103 and 104:
Den omgivande högen, utan eller me
Page 105 and 106:
ena sidan av kammarens kortsida. Ka
Page 107 and 108:
Kamrarna i västra Tyskland är gen
Page 109 and 110:
Genomskärning av stordös från ö
Page 111 and 112:
Runt om kammaren och gången kan de
Page 113 and 114:
SCHWEIZ c:a 4000 f.Kr. I Rhonethal
Page 115 and 116:
antingen liggande stenblock eller m
Page 117 and 118:
håll av dessa sätt. Typerna är s
Page 119 and 120:
De små döskamrarna utvecklades l
Page 121 and 122:
Genomskärning med blicken riktad u
Page 123 and 124:
nord-sydligt orienterade kammaren
Page 125 and 126:
SVERIGE-NORGE c:a 3900-2950 f.Kr. (
Page 127 and 128:
en långt inne i landet skiljer sig
Page 129 and 130:
UTVECKLAD DÖS Den utvecklade döse
Page 131 and 132:
Typ 1-2 Hos de äldre gånggriftern
Page 133 and 134:
De yngre hällkistorna saknar gavel
Page 135 and 136:
knappt 100 långhögar av liknande
Page 137 and 138:
Ett mindre antal runda högar före
Page 139 and 140:
De kan som nämnts ovan indelas i t
Page 141 and 142:
Bara ett mindre antal saknar långh
Page 143 and 144:
Olika utseenden och placeringar av
Page 145 and 146:
skillnad är att dessa tre stenar
Page 147 and 148:
SKOTTLAND c:a 3900-2800 f.Kr. (2500
Page 149 and 150:
Det största enskilda stenblocket
Page 151 and 152:
Clyde Tomb, och ett röse med trape
Page 153 and 154:
Chambered Cairns, behornade rösen
Page 155 and 156:
Generella planskisser för några o
Page 157 and 158:
STALLED CHAMBER Denna typ är en ut
Page 159 and 160:
Trappstegsformat röse med kallmura
Page 161 and 162:
CLAVA TOMB eller CLAVA CAIRN I trak
Page 163 and 164:
Den ofta korta gången leder fram t
Page 165 and 166:
Callanish Standing Stones På Yttre
Page 167 and 168:
Ihåligt stenblock (Rock-cut Tomb)
Page 169 and 170:
ster återkommer på andra håll i
Page 171 and 172:
Court Cairn, där den stora förgå
Page 173 and 174:
Höjdminskningen från den falska d
Page 175 and 176:
äkningar anger så många som 230
Page 177 and 178:
Några stora och säregna Passage T
Page 179 and 180:
WEDGE TOMB De kan grovt sett datera
Page 181 and 182:
Släktskap med andra typer De kan h
Page 183 and 184:
KANALÖARNA c:a 4400 f.Kr. och c:a
Page 185 and 186:
Megalitgraven har den korta trapezo
Page 187 and 188:
NORDVÄSTRA FRANKRIKE c:a 4700-2500
Page 189 and 190:
En orsak till denna utveckling kan
Page 191 and 192:
Efterföljande typer Till skillnad
Page 193 and 194:
Typen Tumulus är unik för nordvä
Page 195 and 196:
194 Tumulus Er Vingle har en sluten
Page 197 and 198:
TUMULUS med sluten kammare En varia
Page 199 and 200:
ovanligt att kammarens och gångens
Page 201 and 202:
Den äldsta gruppen av kamrar med l
Page 203 and 204:
De stenkammargravar, som i tid frä
Page 205 and 206:
HYPOGEUM I nordöstra Frankrike, ru
Page 207 and 208:
tad inbördes på den Iberiska halv
Page 209 and 210:
en del av det försvunna taket. Ett
Page 211 and 212:
Kontakten mellan Iberiska halvön o
Page 213 and 214:
160, 150 respektive 80 ton, medan m
Page 215 and 216:
variationer och undertyper tycks de
Page 217 and 218:
Anta, några olika varianter med om
Page 219 and 220:
WEDGE TOMB och PASSAGE TOMB En grup
Page 221 and 222:
Tholos, med en rundad kammare utan
Page 223 and 224:
Rock-cut Tombs i den sydligaste del
Page 225 and 226:
NORDAFRIKA c:a 2000-1500 f.Kr. De s
Page 227 and 228:
stärker ingången på ena kortsida
Page 229 and 230:
DOLMEN De sydfranska stenkistorna e
Page 231 and 232:
Tombe Dei Giganti, från Sardinien
Page 233 and 234:
Fas D (c:a 3500-2800 f.Kr.) Ggantij
Page 235 and 236:
en väger upp mot 19 ton. Under hel
Page 237 and 238:
Inredning Inne i Ggantija-templet f
Page 239 and 240:
GREKLAND och östra Medelhavsområd
Page 241 and 242:
nästan enbart på Sardinien och i
Page 243 and 244:
um. De är liksom pyramiderna konce
Page 245 and 246:
tal större pyramider och ytterliga
Page 247 and 248:
Pyramid avvikelse gentemot exakt no
Page 249 and 250:
Den minsta av de tre stora pyramide
Page 251 and 252:
tid finns i centrala och södra Fra
Page 253 and 254:
ROCK-CUT TOMB och HYPOGEUM Ifall de
Page 255 and 256:
Den bandkeramiska kulturen anammade
Page 257 and 258:
De äldsta av de större byggnadsve
Page 259 and 260:
Befästningar i Danmark och södra
Page 261 and 262:
och jordvall ha ersatts av gropar s
Page 263 and 264:
ella arrangemang med resta stenar k
Page 265 and 266:
elliptiska eller äggformade. I ens
Page 267 and 268:
Tvärsnitt genom vall och dike vid
Page 269 and 270:
2500 f.Kr. och ibland framförs ant
Page 271 and 272:
Många Menhirer i Frankrike liksom
Page 273 and 274:
och tiden omkring 1950 f.Kr. men de
Page 275 and 276:
Skara Brae-hus och Stanydale-hus En
Page 277 and 278:
anläggningen kan verksamheten avgr
Page 279 and 280:
Le Quadrilatére du Manio, en rekta
Page 281 and 282:
BYGGANDET Att bygga en megalitgrav
Page 283 and 284:
Trä och andra förgängliga materi
Page 285 and 286:
fick de samma profil och påminner
Page 287 and 288:
Landskapsläget Det näst främsta
Page 289 and 290:
ha uppstått spontant och som ett v
Page 291 and 292:
RISTNING I en del megalitgravar i v
Page 293 and 294:
I nordvästra Frankrike förekommer
Page 295 and 296:
En särskild grupp av ristningar f
Page 297 and 298:
Hieroglyfer Ett särskilt avsnitt g
Page 299 and 300:
De två största kända Menhirerna,
Page 301 and 302:
Möjligen är också Tumulus Gavrin
Page 303 and 304:
sätt visa vilken astronomisk kunsk
Page 305 and 306:
Bland de vanligaste tolkningarna fi
Page 307 and 308:
Horisontpassager av sol och måne V
Page 309 and 310:
Riktning mot sol och måne Det finn
Page 311 and 312:
Solens strålar skiner in genom den
Page 313 and 314:
Månens yttre ändläge vid Gavrini
Page 315 and 316:
Gångriktningar hos megalitgravarna
Page 317 and 318:
Det verkar som om exaktheten vad g
Page 319 and 320:
kammaren som helhet avviker med 3°
Page 321 and 322:
Gångriktningar hos megalitgravar i
Page 323 and 324:
Gångriktningar hos Anta i Portugal
Page 325 and 326:
I detta astronomiska system ingick
Page 327 and 328:
Den sistnämnda sektionens riktning
Page 329 and 330:
En annan effekt med en sådan rest
Page 331 and 332:
Jordens omkrets De astronomiska kun
Page 333 and 334:
GEOMETRI Det finns åtskilliga plat
Page 335 and 336:
antingen måtten i dem eller exempe
Page 337 and 338:
Liksidiga trianglar vid Lepenski Vi
Page 339 and 340:
Långdösen Kung Humbles grav på L
Page 341 and 342:
iskt system, vilket skulle ha skett
Page 343 and 344:
Kulthuset vid Tustrup Det kulthus s
Page 345 and 346:
Gyllene snittet hos gånggrifterna
Page 347 and 348:
Newgrange och Gyllene snittet Kamma
Page 349 and 350:
mått, och därefter ritar upp rekt
Page 351 and 352:
Boynedalens megalitgravar Som visat
Page 353 and 354:
Figurtext, se efterföljande sida.
Page 355 and 356:
Långhusen vid Fosie i Skåne Vid F
Page 357 and 358:
Ungefär på mitten ändrar stenrad
Page 359 and 360:
Stones of Stenness på Orkneyöarna
Page 361 and 362:
Falbygdens landskapsgeometri Den la
Page 363 and 364:
MALLEN och VÄGEN Megalitgravarna o
Page 365 and 366:
FÖREGÅNGARE Eftersom mallen som l
Page 367 and 368:
Variationen hos grottorna är stor,
Page 369 and 370:
Spridningen av ett Lepenski Vir-hus
Page 371 and 372:
YTTRE KONSTRUKTION Megalitgravarna
Page 373 and 374:
men också långhusen kan ha rester
Page 375 and 376:
likt och avser den förlängda dele
Page 377 and 378:
Mastabor i Egypten kan ha fasadsten
Page 379 and 380:
Traditionen med trappsteg har inga
Page 381 and 382:
var en mer sparsamt förekommande v
Page 383 and 384:
Fristående stencirklar I norra Eng
Page 385 and 386:
Markerad bakre väggsten, samt gån
Page 387 and 388:
I Sverige och Danmark verkar man ha
Page 389 and 390:
Portal Tombs på Irland kan vinkeln
Page 391 and 392:
öarna återfinns denna egenskap ho
Page 393 and 394:
Mallen för den yttre delen Mallen
Page 395 and 396:
Med grottor som förebild Naturliga
Page 397 and 398:
Megalitgravar med sidorum (bikammar
Page 399 and 400:
Efter påverkan från Frankrike lyf
Page 401 and 402:
När denna tradition kom till Irlan
Page 403 and 404:
• Endast kallmurade kammarväggar
Page 405 and 406:
maren kan knappast ha kommit som et
Page 407 and 408:
gångare på annan plats än i Bret
Page 409 and 410:
I de egyptiska Mastaborna och pyram
Page 411 and 412:
även utgå från att de bandkerami
Page 413 and 414:
dörrsten, men dessa förefaller ha
Page 415 and 416:
genomgående tycks ha haft platta t
Page 417 and 418:
vande högen som transporterats dit
Page 419 and 420:
Tillbyggnader Ett okänt antal hög
Page 421 and 422:
PLATS OCH RIKTNING Utbredning och s
Page 423 and 424:
kammare var som en hybrid mellan de
Page 425 and 426:
Vatten - floder Lepenski Vir ligger
Page 427 and 428:
havsvatten och öar är påtaglig.
Page 429 and 430:
manbyggda. I Grekland ligger Tholoi
Page 431 and 432:
Inre geometri i megalitgravar I ens
Page 433 and 434:
likartat sätt innan den når fram
Page 435 and 436:
GUDOMAR OCH GRAVAR En del konstrukt
Page 437 and 438:
Spridningen av huvudkult, där huvu
Page 439 and 440:
utbredningen på så sätt att den
Page 441 and 442:
Ifall man delar upp Europa i de mes
Page 443 and 444:
Andra funktioner Megalitgravar är
Page 445 and 446:
Oöppnade sarkofager i egyptiska py
Page 447 and 448:
Några av dem är mycket välgjorda
Page 449 and 450:
eda medan männen är smala och tun
Page 451 and 452:
Försök till jämförelse av gudin
Page 453 and 454:
sumeriska riter fick hennes prästi
Page 455 and 456:
Markfast stenblock med sned topp I
Page 457 and 458:
AVLÄGSNA SAMBAND Den typologiska u
Page 459 and 460:
1. Stort totalt antal inom ett omr
Page 461 and 462:
Yttre Hebriderna: • Callanish Sta
Page 463 and 464:
stoden kommer inte därifrån. Frå
Page 465 and 466:
henge och Avebury. De långa stenra
Page 467 and 468:
Redan långt före Obeliskernas och
Page 469 and 470:
åden i västra Europa. I enstaka f
Page 471 and 472:
vilka byggnader som behövdes och h
Page 473 and 474:
Flera element, men inte alla de typ
Page 475 and 476:
ygga Rock-cut Tombs i sydligaste Fr
Page 477 and 478:
let kan eventuellt de äldsta frans
Page 479 and 480:
snabbt och samtidigt runt 3900 f.Kr
Page 481 and 482:
dessa finns Clava Cairns i Skottlan
Page 483 and 484:
Konservativ stabilitet kontra för
Page 485 and 486:
i Tyskland, Danmark och Sverige, d
Page 487 and 488:
Påverkan utifrån som medförde f
Page 489 and 490:
ades på särskilda ställen längs
Page 491 and 492:
Den generella placeringen av ingån
Page 493 and 494:
gånggrifterna förekommer dock en
Page 495 and 496:
Ingång från den breda kortsidan I
Page 497 and 498:
Indirekta placeringar på den breda
Page 499 and 500:
Den generella utvecklingen av öppn
Page 501 and 502:
En av de typologiskt sett mest ovä
Page 503 and 504:
Ifall man på Irland jämför den i
Page 505 and 506:
Argument för en temporär överbyg
Page 507 and 508:
som har att göra med andliga konta
Page 509 and 510:
Sammanfattning per område Inlednin
Page 511 and 512:
UTVECKLINGENS VÄGAR Eftersom mång
Page 513 and 514:
Långhusen i Polen kom att utveckla
Page 515 and 516:
Fortsatt verksamhet Runt 2950 f.Kr.
Page 517 and 518:
tryck från Frankrike, varvid kamma
Page 519 and 520:
Sannolikt var det megalitgravarna i
Page 521 and 522:
Ytterligare en typ som tycks ha haf
Page 523 and 524:
En sammanfattning av spridningen av
Page 525 and 526:
Tiden fram till c:a 4400 f.Kr. Etab
Page 527 and 528:
Tiden mellan c:a 4200-3700 f.Kr. Ef
Page 529 and 530: Tiden mellan c:a 3700-3400 f.Kr. Se
Page 531 and 532: centrala Europa, vilket var slutet
Page 533 and 534: Tiden mellan c:a 3300-3200 f.Kr. Un
Page 535 and 536: Tiden mellan c:a 3200-2900 f.Kr. F
Page 537 and 538: mare och emellanåt extremt stora s
Page 539 and 540: kammargravar av mer exklusiv art va
Page 541 and 542: I början av denna tid upphörde al
Page 543 and 544: ittiska öarna där de forna aktivi
Page 545 and 546: östra blocket. Utvidgningen medfö
Page 547 and 548: Överlag kan vi se att de kvarvaran
Page 549 and 550: Ett viktigt komplement till detta k
Page 551 and 552: eligion, religion, språk, språk,
Page 553 and 554: Område B - Centraleuropa Kännetec
Page 555 and 556: • megalitiska områden - indoeuro
Page 557 and 558: Tankemodell över de olika områden
Page 559 and 560: ingen av bondenäringen gick till i
Page 561 and 562: som tempel. Många olika typer av t
Page 563 and 564: vanlig och möjligen allmän, vilke
Page 565 and 566: Schamanernas anderesor är bara ett
Page 567 and 568: fattas som processionsvägar på sa
Page 569 and 570: De som använde megalitgravarna had
Page 571 and 572: hela Europa ifall man ser till tät
Page 573 and 574: hela megalitgraven ha haft en perma
Page 575 and 576: som var ett arv från de hus med gr
Page 577 and 578: samtidigt som högen och röset sym
Page 579: kortsidan en spridning ner mot den
Page 583 and 584: öppna inifrån och bara kunde stä
Page 585 and 586: inom typen Anta i Portugal, men det
Page 587 and 588: slut framträdde en mer gemensam ko
Page 589 and 590: De symboliska funktionernas innebö
Page 591 and 592: tänka likadant, oavsett att det fa
Page 593 and 594: som kan förklaras eftersom den ski
Page 595 and 596: Enbart gravar, delvis gravar eller
Page 597 and 598: portion till megalitgravarnas storh
Page 599 and 600: Funktionen att gravlägga (bred pil
Page 601 and 602: Ifall man anser att jämförelsen m
Page 603 and 604: föremål som ritualer, ha uppkommi
Page 605 and 606: FÖRSTENAD KOSMOLOGI Ju heligare n
Page 607 and 608: la och långlivade. En del var säk
Page 609 and 610: indoeuropeiska kosmologin som före
Page 611 and 612: För att uppnå de mål och syften
Page 613 and 614: Sumerer Egyptier Egéer Indoeur. Sc
Page 615 and 616: och slingrande gång för att till
Page 617 and 618: ledare i en miljö eller i ett samh
Page 619 and 620: Den spontana förklaringen till hus
Page 621 and 622: ordnat, men inför den tredje och i
Page 623 and 624: har en stor och svagt urskålad ste
Page 625 and 626: Orakelkonst och drömtydningar är
Page 627 and 628: tion som tempel där man bland anna
Page 629 and 630: Den generella skillnaden mellan ös
Page 631 and 632:
Nedgång och avslutning Omkring 335
Page 633 and 634:
tioner var avsedda för levande per
Page 635:
Efterord Under de år som jag har a
show all

53 MEGALITGRAVAR I EUROPA - 2 Mallen och MÃ¥len - Radio ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?