- Page 2:
Megalitgravar i Europa Mallen och M
- Page 6:
Megalitgravar i Europa. 2. Mallen o
- Page 9 and 10:
Språkliga kommentarer MEGALITGRAV
- Page 12 and 13:
Innehåll UPPRINNELSEN ............
- Page 14 and 15:
CLAVA TOMB eller CLAVA CAIRN.......
- Page 16 and 17:
Val av byggnadsplats ..............
- Page 18:
UTVECKLINGENS VÄGAR...............
- Page 21 and 22:
akgrund till de traditioner som fö
- Page 23 and 24:
Nivåer och dateringar Çatal Hüy
- Page 25 and 26:
Ett av de många rummen i Çatal H
- Page 27 and 28:
använts är svart, vitt, rött, gu
- Page 29 and 30:
slätten, inte heller alabaster ell
- Page 31 and 32:
igen finner vi i så fall en trolig
- Page 33 and 34:
Flintdolkarna uppvisar huggspår p
- Page 35 and 36:
genomgått en våldsam ödeläggels
- Page 37 and 38:
Det har varit mycket svårt att kla
- Page 39 and 40:
uppströms och sex kilometer nedstr
- Page 41 and 42:
En lermodell från i sydöstra Unge
- Page 43 and 44:
Keramikdekoren kan i sällsynta fal
- Page 45 and 46:
Bara under fas Ia-Ib kan man se en
- Page 47 and 48:
II, fanns tre män som alla saknade
- Page 49 and 50:
Samtidigt med det byggnadsmässiga
- Page 51 and 52:
BANDKERAMISKA LÅNGHUS Inom den lin
- Page 53 and 54:
Avancerat försök att rekonstruera
- Page 55 and 56:
De bandkeramiska långhusen har i p
- Page 57 and 58:
Beroende på hur man räknar kan ma
- Page 59 and 60:
Den generella utbredningen av megal
- Page 61 and 62:
En viktigare efterträdare var sten
- Page 63 and 64:
• Portsten • Tröskelsten • K
- Page 65 and 66:
Kammare med bikammare, samt gång m
- Page 67 and 68:
Kammare med sektionsindelning, Falb
- Page 69 and 70:
Stallad kammare med ändsten liggan
- Page 71 and 72:
Falskt valv samt kallmur mellan vä
- Page 73 and 74:
Gångtapp, där gången skjuter in
- Page 75 and 76:
Gångmarkering En av väggstenarna
- Page 77 and 78:
Gavelhål på en hällkista, Väste
- Page 79 and 80:
Ifall kammaren har en gång brukar
- Page 81 and 82:
den bredaste eller den östra korts
- Page 83 and 84:
Grupper Megalitgravar kan ligga ens
- Page 85 and 86:
orrhål varigenom man exempelvis ka
- Page 87 and 88:
Registreringar av förekomster och
- Page 89 and 90:
elikskrin, där åtkomligheten av d
- Page 91 and 92:
MEGALITGRAVSTYPER Megalitgravarna i
- Page 93 and 94:
Strandlinjen Strandlinjen längs s
- Page 95 and 96:
Utvecklingen av olika typer i nord
- Page 97 and 98:
utvecklade dösar som gånggrifter,
- Page 99 and 100:
sett övergick till gånggrifter me
- Page 101 and 102:
Hessen - Westfalen I norra Hessen o
- Page 103 and 104:
Den omgivande högen, utan eller me
- Page 105 and 106:
ena sidan av kammarens kortsida. Ka
- Page 107 and 108:
Kamrarna i västra Tyskland är gen
- Page 109 and 110:
Genomskärning av stordös från ö
- Page 111 and 112:
Runt om kammaren och gången kan de
- Page 113 and 114:
SCHWEIZ c:a 4000 f.Kr. I Rhonethal
- Page 115 and 116:
antingen liggande stenblock eller m
- Page 117 and 118:
håll av dessa sätt. Typerna är s
- Page 119 and 120:
De små döskamrarna utvecklades l
- Page 121 and 122:
Genomskärning med blicken riktad u
- Page 123 and 124:
nord-sydligt orienterade kammaren
- Page 125 and 126:
SVERIGE-NORGE c:a 3900-2950 f.Kr. (
- Page 127 and 128:
en långt inne i landet skiljer sig
- Page 129 and 130:
UTVECKLAD DÖS Den utvecklade döse
- Page 131 and 132:
Typ 1-2 Hos de äldre gånggriftern
- Page 133 and 134:
De yngre hällkistorna saknar gavel
- Page 135 and 136:
knappt 100 långhögar av liknande
- Page 137 and 138:
Ett mindre antal runda högar före
- Page 139 and 140:
De kan som nämnts ovan indelas i t
- Page 141 and 142:
Bara ett mindre antal saknar långh
- Page 143 and 144:
Olika utseenden och placeringar av
- Page 145 and 146:
skillnad är att dessa tre stenar
- Page 147 and 148:
SKOTTLAND c:a 3900-2800 f.Kr. (2500
- Page 149 and 150:
Det största enskilda stenblocket
- Page 151 and 152:
Clyde Tomb, och ett röse med trape
- Page 153 and 154:
Chambered Cairns, behornade rösen
- Page 155 and 156:
Generella planskisser för några o
- Page 157 and 158:
STALLED CHAMBER Denna typ är en ut
- Page 159 and 160:
Trappstegsformat röse med kallmura
- Page 161 and 162:
CLAVA TOMB eller CLAVA CAIRN I trak
- Page 163 and 164:
Den ofta korta gången leder fram t
- Page 165 and 166:
Callanish Standing Stones På Yttre
- Page 167 and 168:
Ihåligt stenblock (Rock-cut Tomb)
- Page 169 and 170:
ster återkommer på andra håll i
- Page 171 and 172:
Court Cairn, där den stora förgå
- Page 173 and 174:
Höjdminskningen från den falska d
- Page 175 and 176:
äkningar anger så många som 230
- Page 177 and 178:
Några stora och säregna Passage T
- Page 179 and 180:
WEDGE TOMB De kan grovt sett datera
- Page 181 and 182:
Släktskap med andra typer De kan h
- Page 183 and 184:
KANALÖARNA c:a 4400 f.Kr. och c:a
- Page 185 and 186:
Megalitgraven har den korta trapezo
- Page 187 and 188:
NORDVÄSTRA FRANKRIKE c:a 4700-2500
- Page 189 and 190: En orsak till denna utveckling kan
- Page 191 and 192: Efterföljande typer Till skillnad
- Page 193 and 194: Typen Tumulus är unik för nordvä
- Page 195 and 196: 194 Tumulus Er Vingle har en sluten
- Page 197 and 198: TUMULUS med sluten kammare En varia
- Page 199 and 200: ovanligt att kammarens och gångens
- Page 201 and 202: Den äldsta gruppen av kamrar med l
- Page 203 and 204: De stenkammargravar, som i tid frä
- Page 205 and 206: HYPOGEUM I nordöstra Frankrike, ru
- Page 207 and 208: tad inbördes på den Iberiska halv
- Page 209 and 210: en del av det försvunna taket. Ett
- Page 211 and 212: Kontakten mellan Iberiska halvön o
- Page 213 and 214: 160, 150 respektive 80 ton, medan m
- Page 215 and 216: variationer och undertyper tycks de
- Page 217 and 218: Anta, några olika varianter med om
- Page 219 and 220: WEDGE TOMB och PASSAGE TOMB En grup
- Page 221 and 222: Tholos, med en rundad kammare utan
- Page 223 and 224: Rock-cut Tombs i den sydligaste del
- Page 225 and 226: NORDAFRIKA c:a 2000-1500 f.Kr. De s
- Page 227 and 228: stärker ingången på ena kortsida
- Page 229 and 230: DOLMEN De sydfranska stenkistorna e
- Page 231 and 232: Tombe Dei Giganti, från Sardinien
- Page 233 and 234: Fas D (c:a 3500-2800 f.Kr.) Ggantij
- Page 235 and 236: en väger upp mot 19 ton. Under hel
- Page 237 and 238: Inredning Inne i Ggantija-templet f
- Page 239: GREKLAND och östra Medelhavsområd
- Page 243 and 244: um. De är liksom pyramiderna konce
- Page 245 and 246: tal större pyramider och ytterliga
- Page 247 and 248: Pyramid avvikelse gentemot exakt no
- Page 249 and 250: Den minsta av de tre stora pyramide
- Page 251 and 252: tid finns i centrala och södra Fra
- Page 253 and 254: ROCK-CUT TOMB och HYPOGEUM Ifall de
- Page 255 and 256: Den bandkeramiska kulturen anammade
- Page 257 and 258: De äldsta av de större byggnadsve
- Page 259 and 260: Befästningar i Danmark och södra
- Page 261 and 262: och jordvall ha ersatts av gropar s
- Page 263 and 264: ella arrangemang med resta stenar k
- Page 265 and 266: elliptiska eller äggformade. I ens
- Page 267 and 268: Tvärsnitt genom vall och dike vid
- Page 269 and 270: 2500 f.Kr. och ibland framförs ant
- Page 271 and 272: Många Menhirer i Frankrike liksom
- Page 273 and 274: och tiden omkring 1950 f.Kr. men de
- Page 275 and 276: Skara Brae-hus och Stanydale-hus En
- Page 277 and 278: anläggningen kan verksamheten avgr
- Page 279 and 280: Le Quadrilatére du Manio, en rekta
- Page 281 and 282: BYGGANDET Att bygga en megalitgrav
- Page 283 and 284: Trä och andra förgängliga materi
- Page 285 and 286: fick de samma profil och påminner
- Page 287 and 288: Landskapsläget Det näst främsta
- Page 289 and 290: ha uppstått spontant och som ett v
- Page 291 and 292:
RISTNING I en del megalitgravar i v
- Page 293 and 294:
I nordvästra Frankrike förekommer
- Page 295 and 296:
En särskild grupp av ristningar f
- Page 297 and 298:
Hieroglyfer Ett särskilt avsnitt g
- Page 299 and 300:
De två största kända Menhirerna,
- Page 301 and 302:
Möjligen är också Tumulus Gavrin
- Page 303 and 304:
sätt visa vilken astronomisk kunsk
- Page 305 and 306:
Bland de vanligaste tolkningarna fi
- Page 307 and 308:
Horisontpassager av sol och måne V
- Page 309 and 310:
Riktning mot sol och måne Det finn
- Page 311 and 312:
Solens strålar skiner in genom den
- Page 313 and 314:
Månens yttre ändläge vid Gavrini
- Page 315 and 316:
Gångriktningar hos megalitgravarna
- Page 317 and 318:
Det verkar som om exaktheten vad g
- Page 319 and 320:
kammaren som helhet avviker med 3°
- Page 321 and 322:
Gångriktningar hos megalitgravar i
- Page 323 and 324:
Gångriktningar hos Anta i Portugal
- Page 325 and 326:
I detta astronomiska system ingick
- Page 327 and 328:
Den sistnämnda sektionens riktning
- Page 329 and 330:
En annan effekt med en sådan rest
- Page 331 and 332:
Jordens omkrets De astronomiska kun
- Page 333 and 334:
GEOMETRI Det finns åtskilliga plat
- Page 335 and 336:
antingen måtten i dem eller exempe
- Page 337 and 338:
Liksidiga trianglar vid Lepenski Vi
- Page 339 and 340:
Långdösen Kung Humbles grav på L
- Page 341 and 342:
iskt system, vilket skulle ha skett
- Page 343 and 344:
Kulthuset vid Tustrup Det kulthus s
- Page 345 and 346:
Gyllene snittet hos gånggrifterna
- Page 347 and 348:
Newgrange och Gyllene snittet Kamma
- Page 349 and 350:
mått, och därefter ritar upp rekt
- Page 351 and 352:
Boynedalens megalitgravar Som visat
- Page 353 and 354:
Figurtext, se efterföljande sida.
- Page 355 and 356:
Långhusen vid Fosie i Skåne Vid F
- Page 357 and 358:
Ungefär på mitten ändrar stenrad
- Page 359 and 360:
Stones of Stenness på Orkneyöarna
- Page 361 and 362:
Falbygdens landskapsgeometri Den la
- Page 363 and 364:
MALLEN och VÄGEN Megalitgravarna o
- Page 365 and 366:
FÖREGÅNGARE Eftersom mallen som l
- Page 367 and 368:
Variationen hos grottorna är stor,
- Page 369 and 370:
Spridningen av ett Lepenski Vir-hus
- Page 371 and 372:
YTTRE KONSTRUKTION Megalitgravarna
- Page 373 and 374:
men också långhusen kan ha rester
- Page 375 and 376:
likt och avser den förlängda dele
- Page 377 and 378:
Mastabor i Egypten kan ha fasadsten
- Page 379 and 380:
Traditionen med trappsteg har inga
- Page 381 and 382:
var en mer sparsamt förekommande v
- Page 383 and 384:
Fristående stencirklar I norra Eng
- Page 385 and 386:
Markerad bakre väggsten, samt gån
- Page 387 and 388:
I Sverige och Danmark verkar man ha
- Page 389 and 390:
Portal Tombs på Irland kan vinkeln
- Page 391 and 392:
öarna återfinns denna egenskap ho
- Page 393 and 394:
Mallen för den yttre delen Mallen
- Page 395 and 396:
Med grottor som förebild Naturliga
- Page 397 and 398:
Megalitgravar med sidorum (bikammar
- Page 399 and 400:
Efter påverkan från Frankrike lyf
- Page 401 and 402:
När denna tradition kom till Irlan
- Page 403 and 404:
• Endast kallmurade kammarväggar
- Page 405 and 406:
maren kan knappast ha kommit som et
- Page 407 and 408:
gångare på annan plats än i Bret
- Page 409 and 410:
I de egyptiska Mastaborna och pyram
- Page 411 and 412:
även utgå från att de bandkerami
- Page 413 and 414:
dörrsten, men dessa förefaller ha
- Page 415 and 416:
genomgående tycks ha haft platta t
- Page 417 and 418:
vande högen som transporterats dit
- Page 419 and 420:
Tillbyggnader Ett okänt antal hög
- Page 421 and 422:
PLATS OCH RIKTNING Utbredning och s
- Page 423 and 424:
kammare var som en hybrid mellan de
- Page 425 and 426:
Vatten - floder Lepenski Vir ligger
- Page 427 and 428:
havsvatten och öar är påtaglig.
- Page 429 and 430:
manbyggda. I Grekland ligger Tholoi
- Page 431 and 432:
Inre geometri i megalitgravar I ens
- Page 433 and 434:
likartat sätt innan den når fram
- Page 435 and 436:
GUDOMAR OCH GRAVAR En del konstrukt
- Page 437 and 438:
Spridningen av huvudkult, där huvu
- Page 439 and 440:
utbredningen på så sätt att den
- Page 441 and 442:
Ifall man delar upp Europa i de mes
- Page 443 and 444:
Andra funktioner Megalitgravar är
- Page 445 and 446:
Oöppnade sarkofager i egyptiska py
- Page 447 and 448:
Några av dem är mycket välgjorda
- Page 449 and 450:
eda medan männen är smala och tun
- Page 451 and 452:
Försök till jämförelse av gudin
- Page 453 and 454:
sumeriska riter fick hennes prästi
- Page 455 and 456:
Markfast stenblock med sned topp I
- Page 457 and 458:
AVLÄGSNA SAMBAND Den typologiska u
- Page 459 and 460:
1. Stort totalt antal inom ett omr
- Page 461 and 462:
Yttre Hebriderna: • Callanish Sta
- Page 463 and 464:
stoden kommer inte därifrån. Frå
- Page 465 and 466:
henge och Avebury. De långa stenra
- Page 467 and 468:
Redan långt före Obeliskernas och
- Page 469 and 470:
åden i västra Europa. I enstaka f
- Page 471 and 472:
vilka byggnader som behövdes och h
- Page 473 and 474:
Flera element, men inte alla de typ
- Page 475 and 476:
ygga Rock-cut Tombs i sydligaste Fr
- Page 477 and 478:
let kan eventuellt de äldsta frans
- Page 479 and 480:
snabbt och samtidigt runt 3900 f.Kr
- Page 481 and 482:
dessa finns Clava Cairns i Skottlan
- Page 483 and 484:
Konservativ stabilitet kontra för
- Page 485 and 486:
i Tyskland, Danmark och Sverige, d
- Page 487 and 488:
Påverkan utifrån som medförde f
- Page 489 and 490:
ades på särskilda ställen längs
- Page 491 and 492:
Den generella placeringen av ingån
- Page 493 and 494:
gånggrifterna förekommer dock en
- Page 495 and 496:
Ingång från den breda kortsidan I
- Page 497 and 498:
Indirekta placeringar på den breda
- Page 499 and 500:
Den generella utvecklingen av öppn
- Page 501 and 502:
En av de typologiskt sett mest ovä
- Page 503 and 504:
Ifall man på Irland jämför den i
- Page 505 and 506:
Argument för en temporär överbyg
- Page 507 and 508:
som har att göra med andliga konta
- Page 509 and 510:
Sammanfattning per område Inlednin
- Page 511 and 512:
UTVECKLINGENS VÄGAR Eftersom mång
- Page 513 and 514:
Långhusen i Polen kom att utveckla
- Page 515 and 516:
Fortsatt verksamhet Runt 2950 f.Kr.
- Page 517 and 518:
tryck från Frankrike, varvid kamma
- Page 519 and 520:
Sannolikt var det megalitgravarna i
- Page 521 and 522:
Ytterligare en typ som tycks ha haf
- Page 523 and 524:
En sammanfattning av spridningen av
- Page 525 and 526:
Tiden fram till c:a 4400 f.Kr. Etab
- Page 527 and 528:
Tiden mellan c:a 4200-3700 f.Kr. Ef
- Page 529 and 530:
Tiden mellan c:a 3700-3400 f.Kr. Se
- Page 531 and 532:
centrala Europa, vilket var slutet
- Page 533 and 534:
Tiden mellan c:a 3300-3200 f.Kr. Un
- Page 535 and 536:
Tiden mellan c:a 3200-2900 f.Kr. F
- Page 537 and 538:
mare och emellanåt extremt stora s
- Page 539 and 540:
kammargravar av mer exklusiv art va
- Page 541 and 542:
I början av denna tid upphörde al
- Page 543 and 544:
ittiska öarna där de forna aktivi
- Page 545 and 546:
östra blocket. Utvidgningen medfö
- Page 547 and 548:
Överlag kan vi se att de kvarvaran
- Page 549 and 550:
Ett viktigt komplement till detta k
- Page 551 and 552:
eligion, religion, språk, språk,
- Page 553 and 554:
Område B - Centraleuropa Kännetec
- Page 555 and 556:
• megalitiska områden - indoeuro
- Page 557 and 558:
Tankemodell över de olika områden
- Page 559 and 560:
ingen av bondenäringen gick till i
- Page 561 and 562:
som tempel. Många olika typer av t
- Page 563 and 564:
vanlig och möjligen allmän, vilke
- Page 565 and 566:
Schamanernas anderesor är bara ett
- Page 567 and 568:
fattas som processionsvägar på sa
- Page 569 and 570:
De som använde megalitgravarna had
- Page 571 and 572:
hela Europa ifall man ser till tät
- Page 573 and 574:
hela megalitgraven ha haft en perma
- Page 575 and 576:
som var ett arv från de hus med gr
- Page 577 and 578:
samtidigt som högen och röset sym
- Page 579 and 580:
kortsidan en spridning ner mot den
- Page 581 and 582:
land, visar att denna typ av landsk
- Page 583 and 584:
öppna inifrån och bara kunde stä
- Page 585 and 586:
inom typen Anta i Portugal, men det
- Page 587 and 588:
slut framträdde en mer gemensam ko
- Page 589 and 590:
De symboliska funktionernas innebö
- Page 591 and 592:
tänka likadant, oavsett att det fa
- Page 593 and 594:
som kan förklaras eftersom den ski
- Page 595 and 596:
Enbart gravar, delvis gravar eller
- Page 597 and 598:
portion till megalitgravarnas storh
- Page 599 and 600:
Funktionen att gravlägga (bred pil
- Page 601 and 602:
Ifall man anser att jämförelsen m
- Page 603 and 604:
föremål som ritualer, ha uppkommi
- Page 605 and 606:
FÖRSTENAD KOSMOLOGI Ju heligare n
- Page 607 and 608:
la och långlivade. En del var säk
- Page 609 and 610:
indoeuropeiska kosmologin som före
- Page 611 and 612:
För att uppnå de mål och syften
- Page 613 and 614:
Sumerer Egyptier Egéer Indoeur. Sc
- Page 615 and 616:
och slingrande gång för att till
- Page 617 and 618:
ledare i en miljö eller i ett samh
- Page 619 and 620:
Den spontana förklaringen till hus
- Page 621 and 622:
ordnat, men inför den tredje och i
- Page 623 and 624:
har en stor och svagt urskålad ste
- Page 625 and 626:
Orakelkonst och drömtydningar är
- Page 627 and 628:
tion som tempel där man bland anna
- Page 629 and 630:
Den generella skillnaden mellan ös
- Page 631 and 632:
Nedgång och avslutning Omkring 335
- Page 633 and 634:
tioner var avsedda för levande per
- Page 635:
Efterord Under de år som jag har a
Change language