53 MEGALITGRAVAR I EUROPA - 2 Mallen och MÃ¥len - Radio ...

Nedgång och avslutning
Omkring 3350-3200 f.Kr. skedde formmässiga förändringar av megalitgravarna
i flera områden, vilket innebar ett ännu större närmande till stilidealet
och de andliga aktiviteterna i Bretagne. Kort tid därefter inleddes
de händelser som skulle medföra att man upphörde att bygga och använda
megalitgravar i stora delar av Europa.
En bidragande orsak till den stora kulturella förändringen i både Europa
och angränsande asiatiska delar i sydostlig riktning, var den enorma
översvämning runt 2900-2800 f.Kr. som i första hand drabbade de sumeriska
kusterna och bara marginellt berörde Europa.
Nordöstra Europa
Runt 2950 f.Kr. utvecklades den snörkeramiska kulturgruppen, som var
en fortsättning av den bandkeramiska kulturgruppen, men säreget nog
helt utan långhus, vilka indirekt hade varit förebilder för megalitgravarna.
Den kulturen spreds snabbt i nordöstra Europa och det medförde att megalitgravarna
övergavs överallt inom kort utom i det ödanska området
runt Själland, där traditionerna runt megalitgravarna sannolikt blev kvar
några sekler och möjligen ända fram till 2400 f.Kr.
Det innebar att man av allt att döma gick tillbaka till den forna kosmologin
och de andliga aktiviteter som förekom vid tiden för den bandkeramiska
kulturgruppens etablering i centrala Europa, varvid man tog
bort alla de inslag som anammats under seklernas gång från västra Europa
men säreget nog upphörde även den urgamla traditionen att bygga långhus.
Dessa traditioner blev den gemensamma nämnaren för kulturerna i
väster. På så vis kom säkerligen också den forna förfäderskulten att ändra
karaktär under några sekler, innan klockbägarkulturen och SOM-kulturen
i västra Europa spreds snabbt och effektivt i stora delar av nordöstra
Europa, däribland Skandinavien, Tyskland och Nederländerna. Genom
detta kulturskifte återinfördes en del av de traditioner som hade förekommit
under megalitgravarnas tid, såsom stora och rymliga hällkistor. Dessa
traditioner kom sedan att utgöra basen i samhället fram till mitten av
bronsåldern omkring 1100 f.Kr., när istället kremering blev allmän och
gravformerna ändrade karaktär nästan totalt. De nya sedvänjorna och
symbolerna har inte sälllan schamanska drag och härstammar österifrån.
Därefter fanns ingenting kvar av de forna traditionerna runt megalitgravarna
under flera århundraden. Genom dessa händelser kom också kosmologin
att förändras, både genom att vissa delar upphörde och togs bort
samt att nya delar successivt kom till för att ibland stanna kvar ända till
medeltidens början.
630