53 MEGALITGRAVAR I EUROPA - 2 Mallen och MÃ¥len - Radio ...

visar att man inte har använt sidorummen för gravläggning. En likartad
placering av mer grovhuggna stenar förekommer i södra England, i bland
annat West Kenneth Long Barrow.
Även i Bretagne och i angränsande områden i Frankrike, i Portugal
och såväl norra som södra Spanien finns sådana urgröpta stenplattor inne
i kammaren eller strax utanför. När de ligger utanför kammaren är det
möjligt att de förts ut från kammaren vid okänd tid, såvida de inte har använts
där de fortfarande ligger.
Alternativa konkava stenblock
En variant på detta tema finner vi i Bretagne hos typen Alignements, med
kilometerlånga stenrader som sannolikt byggdes strax efter megalitgravarnas
era. I ett par fall finns mycket stora stenblock som ligger vid den västra
änden av dessa stenrader. De är runt 2-3 meter i diameter, knappt 2
meter höga, har en vikt runt 40-50 ton per styck och är svagt konkava
eller urgröpta på ovansidan.
En variant på detta tema är de keramikkärl som kallas fotskålar. De
förekom emellanåt i vissa mycket tidiga jordbrukskulturer, ungefär samtidigt
som de första bönderna kom till Europa. Därefter dyker de upp inom
en del kulturer i Europa, men inte alla och de förekom även efter megalitgravarnas
tid. Genom sin egenartade form skiljer de sig markant från andra
keramikkärl, på så vis att de har en hög fot som är ihålig och utan bottenplatta
på vars övre kant man har fäst en flat skål före bränningen. Somliga
tolkar fotskålarna som en trumma, medan andra försöker se andra
användningsområden hos dem. De förekom bland annat i centrala Europa
och nere i östra Medelhavsområdet. I Norden var de ganska vanliga under
gånggriftstid, men varken före eller efter den perioden. Om de har något
samband med de urgröpta stenplattorna är oklart.
En variant av fotskålarna, där själva foten i princip saknas och ersatts
av en hög kant som stöd, förekom i Bretagne vid samma tid som de första
megalitgravarna byggdes.
Ännu en variant på detta tema är de stenlampor med snarlik form som
de urgröpta stenplattorna. Stenlamporna är dock betydligt mindre till
storleken, men förhållandevis höga. På ovansidan har de alltid en urgröpning
eller en tämligen djup grop. Dessa är mest kända på Irland och i Portugal.
Sådana stenlampor förekom även vid Lepenski Vir.
455